Ny lag ska återställa EU:s land och hav

EU-parlamentet har antagit en lag om restaurering av natur. Detta är en överenskommelse med medlemsländerna som ska återställa skadade ekosystem, göra så att EU når både klimatmål och mål om biologisk mångfald, samt stärka livsmedelstryggheten. De svenska ledamöterna i M, KD och C gjorde gemensam sak med yttersta högern, däribland SD, och röstade nej.

Utfallet var, liksom tidigare i miljöutskottet, mycket splittrat. Lagen, som nu ska godkännas även av ministerrådet, gick igenom med 329 ja mot 275 nej och 24 nedlagda under tisdagens omröstning. M- och KD-ledamöterna anslöt till sin partigrupp EPP:s hållning att avvisa lagen i sin helhet.

Centerpartisterna, som hör till den liberala gruppen, avvek från denna grupps linje och röstade således nej till förslaget. Däremot inte L som sa ja tillsammans med parlamentarikerna från S, MP och V.

Mer än 80 procent av EU:s livsmiljöer är i dåligt skick. Den 22 juni 2022 föreslog EU-kommissionen en lag om restaurering av natur. Ambitionen var att bidra till långsiktig återhämtning av skadad natur i EU:s land- och havsområden. Lagen är ett sätt att uppnå EU:s mål för klimatet och den biologiska mångfalden, samtidigt som den bidrar till uppfyllelse av EU:s internationella åtaganden, såsom FN:s globala Kunming–Montreal-ram för biologisk mångfald. EU-kommissionen har tidigare bedömt att den nya lagen lagen även ger betydande ekonomiska fördelar, där varje investerad euro kan ge minst åtta euro tillbaka.

Krav på nationella planer

Nu har EU-parlamentet beslutat om den unika lagen. För att nå EU:s mål ska medlemsländerna återställa minst 30 procent av de livsmiljöer som den nya lagen täcker (skogar, gräsmarker, våtmarker, floder, sjöar
och korallbäddar) från dåligt till gott skick senast 2030. Målet ska sedan breddas till 60 procent
fram till 2040 och till 90 procent fram till 2050.

Parlamentet anser att det är Natura 2000-områden som EU-länderna bör prioritera först. Så snart dessa områden är i gott skick måste EU-länderna se till att de inte försämras väsentligt igen. Länderna ska även anta nationella restaureringsplaner där detaljerna för hur målen ska uppnås beskrivs.

Jordbrukets ekosystem

Jordbrukets ekosystem tas särskilt upp i beslutet. För att förbättra den biologiska mångfalden i jordbruksekosystemen ska EU-länderna göra framsteg när det gäller två av tre indikatorer: indexet för gräsmarksfjärilar, andelen jordbruksareal med landskapselement som gynnar en hög biologisk mångfald samt lagret av organiskt kol i mineraljordar på åkermark. Därtill krävs även insatser för att förbättra indexet för vanliga jordbruksfåglar. Anledningen är att fåglar utgör ett bra mått på hur det står till med den biologiska mångfalden.

Torvmarker effektiva

Att återställa dikade torvmarker bedöms vara mycket kostnadseffektivt för att minska jordbrukets utsläpp. Därför ska länderna återställa minst 30 procent av de dikade torvmarkerna senast 2030, 40 procent fram till 2040 och 50 procent fram till 2050.

Den här dagen är en viktig dag för Europa: Vi går från att skydda och bevara naturen till att återställa den, framhöll den spanska socialdemokraten César Luena, som var föredragande i ärendet.

Nödbroms i lagen för jordbruket

Det finns även en så kallad nödbroms i lagen, på begäran av EU-parlamentet. Detta handlar om att
målen för jordbruksekosystemen kan läggas åt sidan om de minskar jordbruksmarken så mycket att en tillräcklig livsmedelsproduktion för EU:s konsumenter inte garanteras.

Nästa steg efter EU-parlamentets beslut om ny lag är att ministerrådet också antar förslaget. Därefter kan lagen offentliggöras i EU:s officiella tidning och träda i kraft 20 dagar senare.

Blandade reaktioner i Sverige

Kommentarerna på den svenska hemmaplanen var, som väntat och precis som i parlamentets omröstning, splittrade. Från jord- och skogsbrukssektorn, som varit i särskilt starkt fokus, kom kritik och missnöje från LRF:s ledning. ”Konsekvenserna kan bli ett hårt slag mot Sveriges produktion av livsmedel och förnybara skogsprodukter” framhöll LRF:s ordförande Palle Borgström.

Från miljöhåll välkomnades beslutet däremot som ett viktigt steg för att förbättra den biologiska mångfalden och minska klimatbelastningen i Europa. Till exempel var WWF positiva.

Inom jordbruks- och livsmedelsnäringen höll alla inte heller med LRF. Till Svt säger köttbonden Viola Hall från Söråker i Timrå kommun att beslutet kommer att gynna den biologisk mångfalden, men även innebär mycket arbete och kostnader.