Ny metod för att mäta klimatavtryck visar ca 1 ton CO2-utsläpp per student

En ny metod som ska mäta klimatavtryck från hela produktionskedjan har tagits fram av ett svenskt climate-tech företag. Den nya metoden innebär en automatiserad mätning av organisationers klimatavtryck, något som kan öka transparensen vid jämförelser mellan organisationer. Två universitet är först ut att testa metoden.

I samband med en accelererande klimatkris ställs allt högre krav på företag och andra organisationer att redovisa verksamhetens klimatavtryck. I linje med det har climate-tech företaget Svalna utvecklat en ny mätmetod för att mäta organisationers klimatavtryck. De som först testat metoden är Stockholms universitet och Göteborgs universitet.

För universitet är ett ökat klimatarbete extra viktigt då kritiken varit omfattande i flera år. Klimatstudenterna släppte nyligen en ranking av svenska universitet och högskolors klimatarbete. Föga förvånande fick inget lärosäte full pott i rankingen. Regeringen har dessutom via regleringsbrev velat skärpa kraven mot universitetens flygresor eftersom de är myndigheterna med störst klimatavtryck i och med alla flygresor. Även forskare och lärare vid svenska lärosäten har tidigare kritiserat högskolors och universitets bristfälliga klimatarbete.

Det är därför särskilt intressant att universiteten är först ut att testa den nya metoden för att mäta sina klimatavtryck. Både Stockholms universitet och Göteborgs universitet med 5700 respektive 6500 anställda – samt sammanlagt över 70 000 studenter – får med den nya mätmetoden möjlighet att följa upp sina klimatinitiativ som innebär att minska sina utsläpp i linje med 1,5-gradersmålet.

Stockholms universitetet har ett åtagande om att vara koldioxidneutralt redan 2040. För att nå detta tuffa mål är det centralt att ha kunskap om utsläpp av växthusgaser från alla delar av verksamheten, inte minst föra att kunna prioritera var vi ska sätta in nödvändiga insatser. Svalna presenterade en resurseffektiv lösning som uppfyller detta krav och som också passar universitetets arbetssätt och organisationsstruktur, säger Magnus Breitholtz, professor och ordförande vid Stockholms universitetets miljöråd.

De rapporter universiteten publicerat med de första mätresultaten visade att per student släppte Stockholms Universitet ut 1,4 ton koldioxid och Göteborgs universitet 1,5 ton under 2019. Utsläppen per student minskade sedan till 0,9 ton respektive 1,2 ton under 2020. 

Den första mätningen visade dessutom att lärosätena under pandemiåret 2020 minskade sina utsläpp från transporter, resor, mat och logi. Flygutsläppen minskade med cirka 70 procent för bägge universiteten och liknande minskningar syntes även för mat och logi, vilket innebar en minskning av de totala utsläppen med 14 procent för Göteborgs universitet och 28 procent för Stockholms universitet. Över en halv miljon fakturor inkluderades i analyserna och utsläppen från varje inköp beräknades.

Svalna har även utvecklat ett web-baserat Carbon Intelligence system med stöd av Energimyndigheten och Vinnova som både kan beräkna utsläppen för alla typer av ekonomiska verksamheter och uppskatta effekten av olika åtgärder. Dataunderlaget baseras på statistik från SCB i kombination med andra datakällor för transport och energi.

Det känns jättekul att verifiera att metoden fungerar i stor skala. Att använda sig av data från ekonomisystemet tillsammans med fysiska data ger helt nya möjligheter att beräkna klimatutsläppen från olika verksamheter på ett tillförlitligt sätt. I ett bredare perspektiv öppnar det här också för att ställa krav på klimatberäkningar vid upphandling och politisk styrning av verksamheters utsläpp, säger Svalnas VD David Andersson.

Nu återstår att se om den nya mätmetoden påverkar lärosätena att accelerera sitt miljöarbete och minska sin klimatpåverkan.