Ny rapport: Gruvbranschen smiter från miljöansvaret

Riksrevisionen lägger idag fram en ny rapport där de kritiserar gruvbranschens sätt att hantera sitt miljöansvar och betala för de saneringskostnader som uppkommer efter att gruvorna stängts. 

I sin rapport lägger Riksrevisionen fram flera exempel på svenska gruvor där skattebetalarna får ta smällen att städa upp, summor som går upp till hundratals miljoner – per gruva. Även Natursidan skriver om detta på sin hemsida,

När gruvbolaget som ägde två gruvor i Västerbotten gick i konkurs fanns tre miljoner avsatta till saneringskostnader. Notan ser ut att hamna närmare 300 miljoner. En annan gruva utanför Pajala gick i konkurs efter två år. Där var 29 miljoner avsatta för att städa upp. Nu ser den preliminära notan uppgå till mellan 250 till 340 miljoner, pengar som skattebetalarna kommer behöva stå för.

Vår bedömning är att de ekonomiska säkerheterna som är utställda inte i tillräcklig omfattning minimerar skattebetalarnas kostnader för att ta hand om gruvavfallet, säger riksrevisorn Ulf Bengtsson till SVT.

Ofta finns enbart en kort tidsperiod avsatt för att sanera och städa upp områdena. De läckage som uppstår i många av dessa gruvområden med spridning av tungmetaller, svavel och andra farliga ämnen kan behöva hundratals år av övervakning och sanering, något som gruvbolagen sällan har med i sina beräkningar.

Riksrevisionen menar på att det fortfarande finns hål i miljölagstiftningen trots skärpta regler, vilket gör att gruvbolagen kan smita undan från sitt ansvar och notan istället hamnar på skattebetalarna. En av de bidragande orsakerna till att både problemen och dess betydelse har ökat beror på att gruvavfallet i Sverige har ökat kraftigt de senaste decennierna.

För att kunna lösa problemen vill Riksrevisionen se en utredning om hur de långsiktiga kostnaderna ska kunna täckas. Ett gruvbolag som får ett godkännande till en ny gruva ska också ha med de kostnader för att ta hand om avfall och städa upp efteråt i kostnadskalkylen.