Med 30 tropiska stormar under en och samma säsong slogs det tidigare världsrekordet från 2005 – och säsongen är ännu inte över. Stormarna verkar dessutom bli kraftigare och mer ihållande, vilket oroar forskare.
För ett tag sedan rapporterade SMB att den intensiva orkansäsongen inneburit att man redan fått slut på namn till nya orkaner. Ett tag pågick dessutom sex stormar på en samma gång.
Rekordmånga stormar
NOAA – USA:s motsvarighet till SMHI – spådde i våras att säsongen skulle innebära 13–19 tropiska stormar, vilket är ovanligt mycket, men prognosen visade sig vara i rejäl underkant. Med den subtropiska stormen Theta den 10 november slogs det tidigare rekordet för antalet tropiska stormar under en och samma säsong. Det nya rekordet höll sig dock inte länge och snart var även nummer 30 namngiven när stormen Iota bildas ute över öppet vatten i den östra delen av Atlanten.
Det finns dessutom en risk att antalet stormar blir ännu fler, eftersom säsongen inte tar slut förrän 30 november. Årets säsong började dessutom ovanligt tidigt när orkanen Arthur bildades redan 16 maj.
Slut på namn – nu gäller grekiska alfabetet
Det tidigare rekordåret var 2005. Då bildades 28 tropiska stormar, varav den mest kända var orkanen Katrina som ödelade New Orleans och tog minst 1 200 människors liv. Före det hade ingen orkansäsong efter andra världskriget inneburit fler än 19 tropiska stormar. Statistik över tropiska stormar och orkaner på Atlanten finns från 1851 och framåt. 18 september 2020 hade dessutom orkanalfabetet tagit slut i och med orkanen Wilfred och man tvingades övergå till det grekiska alfabetet istället. Detta hade bara hänt en gång tidigare, under nämnda säsong 2005.
När Meteorologiska världsorganisationen, WMO, namnger stormar görs det i bokstavsordning och efter var i världen ovädret drar fram. Tropiska stormar på Atlanten får sina namn efter en bestämd namnlista som går från A till W och som sedan återanvänds vart sjätte år. Ett undantag är ifall ovädret orsakar stora materiella och mänskliga skador, då namnet stryks och ersätts. Bokstäverna Q, U, X, Y, och Z används inte, vilket innebär att det finns 21 namn på listan att använda.
Allt varmare hav är orsaken bakom orkanerna
Det finns flera orsaker till varför årets säsong varit extremt aktiv. I nuläget är havsvattnet i den tropiska delen av Atlanten extremt varmt och den fjärde högsta sedan 1982 efter åren 2010, 2005 och 2017. Aldrig tidigare har temperaturen i haven varit så hög som under 2019 och aldrig har värmeökningen gått så snabbt. Anledningen är människans massiva utsläpp av växthusgaser. När forskare närmare studerade orkanen Harvey, som slog till mot Texas 2017, pekade de på just det varma ytvattnet i Mexikanska golfen som en orsak till att orkanen blev så kraftig.
Risken att en vanlig orkan utvecklas till att bli en så kallad kraftig orkan anses ha ökat med cirka 8 procent per decennium under perioden 1979 till 2017, enligt en studie i den vetenskapliga tidskriften PNAS. Samtidigt finns tecken på att orkanerna har saktat ner och rör sig framåt långsammare. Enligt en studie i Nature har orkanernas framåtrörelse minskat i hastighet med 10 procent mellan 1949 till 2016, vilket innebär att en orkan kan ligga kvar över ett område längre och därmed hinner orsaka mer skada. Det var det som inträffade med orkanen Dorian över Bahamas förra året.
På senare år har det även börjats diskuteras om stormar tenderar att betydligt snabbare utvecklas till en kraftig orkan, vilket var fallet med orkanen Laura. Även här anges den globala uppvärmningen som en tänkbar orsak. Och enligt en ny japansk studie i tidskriften Nature har den globala uppvärmningen gjort att tropiska cykloners styrka håller i sig längre när de går in över land. Från att under 1960-talet förlorat ungefär 75 procent av sin kraft under första dygnet från det att de kom in över land förlorar cykloner idag endast 50 procent av sin kraft under första dygnet.
Orkaner och naturkatastrofer blir vanligare i klimatkrisen
Flera studier de senaste åren, bland annat från holländska motsvarigheten till SMHI, har varnat för att orkaner i ökad utsträckning kommer att ta sig hela vägen till Europa när planeten värms upp. Med tanke på att 2020 spås bli det varmaste året som uppmätts globalt ser det oroväckande ut.
Nyligen släpptes även två FN-rapporter som visade att naturkatastroferna ökat i världen och de ekonomiska skadorna kommer bli astronomiska om inget görs. Fram till september i år hade olika naturkatastrofer kostat USA mer än 16 miljarder dollar (140 miljarder kronor), vilket innebär att varje naturkatastrof kostat över en miljard dollar stycket.
Det innebär att man ligger jämnt med 2011 och 2017 gällande största antalet naturkatastrofer under ett kalenderår. Det är också ett sjätte rekordår på raken där tio eller fler katastrofer i miljarddollarklassen har drabbat landet. Därmed håller 2020 på att bli ett tragiskt och utmanande år på många vis, men ett visst hopp finns i en ny president i USA som kan återstarta landets klimatarbete. Forskningen menar att både USA och resten av världen genast måste minimera sin klimatpåverkan och anpassa sina samhällen för en framtid med fler och intensivare naturkatastrofer.
SMB kämpar för en hållbar framtid. Sedan starten 2010 har vår ideella redaktion drivit miljödebatten framåt genom nyhetsbevakning och granskningar. Nu vill vi utveckla vårt arbete – och vi hoppas att du vill hjälpa oss.
Stötta vårt arbete genom att swisha en slant till
