Oljebolag varnar: ”Politiska utspel hotar vår satsning på biobränsle”

Utspelen från flera partier om att börja rucka på reglerna i den svenska reduktionsplikten för att få ned bensin- och dieselpriserna skapar oro hos de oljeföretag som nu vill satsa på biobränsleproduktion. Detta eftersom det kan bli osäkert om hur stor efterfrågan blir.

Under många år har den svenska produktionen av både biogas och flytande biodrivmedel från slakteri- och jordbruksavfall, slam, gödsel och till viss del från grödor och restavfall från pappersindustri och skogsbruk inte byggts ut nämnvärt. Det beror till stor del på oklarheter kring de långsiktiga villkoren beträffande beskattning, bidrag och liknande. Den gradvis ökande svenska efterfrågan har istället täckts med stor import, framförallt av det helt förnybara HVO som kan ersätta dieselolja till 100 procent.

Den här omfattande importen är problematisk, eftersom den hindrar andra länder att också ställa om. Men HVO produceras också av palomoljeprodukter från stora plantager som anlagts i till exempel Indonesisk regnskog och därmed är ett stort hot mot biologisk mångfald och hotade djurarter. Det finns även andra problem med biobränsle som produceras på olämpligt sätt ur klimat- och miljösynpunkt, se SMB:s miljöfakta.

Biogasens regelverk har nu blivit tydligt, till exempel genom EU:s beslut om tillstånd till skattebefrielse till år 2030, vilket Supermiljöbloggen berättat om. När det gäller flytande biodrivmedel har det stått klart att EU i vart fall inte är berett att medge skattebefrielse för bränslen som kommer från jordbruksgrödor.

Industrin har dock ändå visat ett intresse för att dra igång biobränsletillverkning. Preem och St1, med stora raffinaderier i Lysekil och Göteborg, planerar som bäst investeringar för flera miljarder kronor. För Preem gäller planerna att producera upp till fem miljoner kubikmeter förnybara bränslen år 2030, vilket kan jämföras med dagens produktion av 17 miljoner kubikmeter traditionell diesel och bensin, enligt en artikel i Svd.

Det är riksdagens beslut under fjolåret på att nå upp till en viss fastslagen nivå av inblandade förnybara drivmedel i bensin och diesel år 2030 som ger tillräcklig stadga för företagen i investeringskalkylerna.

När nu både Kristdemokraterna och senast även Vänsterpartiet aviserar att man är beredda att ändra sig och istället ansluta sig till Sverigedemokraternas hållning, breder osäkerheten ut sig.

 Vi behöver veta hur efterfrågan på biodrivmedel kommer att utvecklas fram till 2030 för att kunna genomföra vår storskaliga omställning. Det handlar om mångmiljardinvesteringar, säger Magnus Heimburg, vd på raffinaderiföretaget Preem till Svd.

Heimburg kritiserar i artikeln vad han beskriver som ”bristande konsekvensanalys” hos de aktuella partierna och förklarar sig orolig över hur industrin nu ska kunna medverka till omställningen för att nå de svenska klimatmålen.