Över en miljard fimpar slängs på marken varje år i Sverige – men nu ökar kraven på förändring

I oktober kan frågan få ett avgörande. 

Nu i veckan inleddes årets stora skräpplockningskampanj som kommer pågå under hela våren runt om i landet och som Håll Sverige Rent ligger bakom. Som Supermiljöbloggen nyligen skrivit om är intresset enormt och det är bara 22 av landets 290 kommuner som ännu inte anmält sig för att delta.

– Vi räknar med att fler än 800 000 människor i landet kommer vara ute och visa i handling att det inte är ok med nedskräpning, säger Johanna Ragnartz, vd för Håll Sverige Rent, till Supermiljöbloggen.

I Sverige är det olagligt att slänga skräp på marken, och den som ertappas av polisen kan få böta 800 kronor.

Samtidigt finns ett undantag i lagen för småskräp – bland annat för cigarettfimpar som är det absolut vanligaste skräpet i Sverige. Över en miljard fimpar slängs här på marken – varje år.

Håll Sverige Rent har upprepade gånger kritiserat detta undantag i lagen, exempelvis i en debattartikel på Supermiljöbloggen förra sommaren, då man skrev:

En översyn av lagstiftningen kring boten borde genomföras, både för att undersöka om det är dags att inkludera cigarettfimpar, tuggummin och annat småskräp i boten och om det finns en möjlighet att kommunerna eller någon annan aktör kan ta över hanteringen av boten.

Även Mikael Karlsson, ordförande för European Environmental Bureau, har påpekat det orimliga med detta undantag:

Fy så irriterande när folk slänger miljögiftiga fimpar, som ofta hamnar i havet. Primitivt att det inte ger böter. Dags för kampanj!

Fredrik Christensson är riksdagsledamot för Centerpartiet och starkt engagerad i nedskräpningsfrågan. Han fanns på plats under onsdagen när skräpplockningskampanjen lanserades i Stockholm, och även han är kritisk mot hur lagen är utformad. I en debattartikel i Dagens samhälle i augusti förra året skrev han tillsammans med partikollegan Jonny Cato Hansson, kommunalråd i Helsingborg:

Nedskräpningen har en stor negativ påverkan på miljön och kostar kommunerna stora pengar varje år. När människor kastar burkar, plastpåsar och annat skräp i naturen leder det till att farliga ämnen sprids och att djur kan skadas. När plast hamnar i havet bryts det ner och bildas mikroplaster som lätt suger upp miljögifter som sedan tas upp av fiskar som hamnar på våra tallrikar. Vi får tyvärr även läsa allt oftare läsa om kor som fått sina magar uppskurna från skärvor av ölburkar som kastats på åkrar eller i hagar.

I artikeln skriver Fredrik Christensson också att dagens lagstiftning borde ses över.

Kommunerna har i dag ansvar för att hantera parkeringar och har rätt att bötfälla människor då de har parkerat fel. På samma sätt skulle kommuner kunna få möjlighet att bötfälla de som skräpar ner utomhus. Riksdagen bör ge ett antal kommuner möjlighet att prova detta för att se om det ger resultat. Är pilotprojekten framgångsrika bör det på sikt permanentas och spridas till fler kommuner. Det bör dock alltid vara upp till varje kommun att avgöra om de vill använda verktyget eller bekämpa nedskräpningen på det sätt som passar kommunen ifråga bäst.

– Att polisen prioriterar andra brott än nedskräpning, det tycker jag är fullt förståeligt. Därför är det viktigt att regeringen nu ser över lagstiftningen, säger Fredrik Christensson till Supermiljöbloggen.

Den rödgröna regeringen verkar ha lyssnat på kritiken, för i slutet av förra året fick Naturvårdsverket i uppdrag av regeringen att ”utvärdera nedskräpningsbotens styreffekt för att minska nedskräpningen och vid behov lämna förslag på nödvändiga förändringar”. Uppdraget ska redovisas i slutet av oktober i år, och Naturvårdsverket ska föra en dialog särskilt med Polismyndigheten och Åklagarmyndigheten i frågan.