Du kan trycka Shift + S för att få fram sökfältet när som helst och Esc för att stänga det.
Tryck ENTER för fler resultat, då kan du även förfina din sökning.
    Stäng
    Nyheter

    Över hälften av alla infektionssjukdomar har förvärrats av klimatförändringarna

    Klimatförändringar kan förvärra hela 58 procent av de infektionssjukdomar som människor kommer i kontakt med världen över, från vanliga vattenburna virus till dödliga sjukdomar som pest. Det visar ny forskning som ytterligare betonar klimatkrisens effekter.

    Att klimatförändringar kan leda till en ökning av infektionssjukdomar har varit känt i flera decennier, men tidigare studier har ofta fokuserat på specifika grupper av patogener (till exempel bakterier eller virus) eller särskilda överföringsvägar som mat eller vatten och därmed saknas en beskrivning av helheten.

    Kartläggning av klimathälsorisker

    Nu har forskare för första gången undersökt hur klimatförändringar påverkar spridningen av sjukdomar i en forskningssammanställning i Nature Climate Change. Genom att koppla effekterna av tio olika klimatrisker känsliga för utsläpp av växthusgaser till mänskliga sjukdomar fann de att över hälften av de infektionssjukdomar som påverkar människan vid något tillfälle förvärrats av klimatrisker. Med klimatrisk menar författarna en klimatrelaterad händelse eller trend eller deras inverkan på geofysiska system (till exempel översvämningar, torka och höjning av havsnivån) som är kopplad till utsläpp av växthusgaser.

    Totalt granskades över 77 000 vetenskapliga artiklar. Av dessa innehöll 830 en klimatrisk som påverkade en specifik sjukdom på en explicit plats och/eller tid, vilket gjorde det möjligt för dem att skapa en databas med klimatrisker, överföringsvägar, patogener och sjukdomar. En interaktiv karta över varje väg mellan fara och patogen finns tillgänglig online.

    Hur klimatet påverkar patogenrisken

    Det största antalet sjukdomar som förvärrats av klimatförändringar involverade, enligt författarna, vektorburen överföring, såsom de som sprids av myggor, fladdermöss eller gnagare. Gällande typ av klimatrisk fann forskarna att majoriteten var förknippad med atmosfärisk uppvärmning (160 sjukdomar), kraftig nederbörd (122) och översvämningar (121).

    Sammantaget fann författarna fyra viktiga sätt som klimatrisker interagerar med patogener och människor.

    1) Klimatrelaterade risker för patogener närmare människor.

    I vissa fall förändrar klimatrelaterade faror utbudet av djur och organismer som kan fungera som vektorer för farliga patogena sjukdomar. Klimatförändringar kan avsevärt påverka vektorburna sjukdomar hos människor. Temperatur, nederbörd, fuktighet och andra klimatfaktorer är kända för att påverka reproduktionen, utvecklingen, beteendet och populationsdynamiken hos leddjursvektorerna för dessa sjukdomar.

    Till exempel kan uppvärmning eller förändringar i nederbördsmönster förändra fördelningen av myggor, som är vektorer för många mänskliga patogena sjukdomar. Under de senaste decennierna har geografiska förändringar i utbrott av myggburna sjukdomar som malaria och dengue kopplats till dessa klimatrisker. Det har bland annat visat sig genom att malaria har återuppstått i Grekland, och West Nile-viruset har dykt upp i delar av östra Europa. Fästingburna sjukdomar, som borrelia, fortsätter att öka i ett allt varmare klimat där kalla vintrar alltmer blir ett undantag.

    2) Klimatrelaterade faror för människor närmare patogener.

    Klimatkatastrofer kan också förändra mänskliga beteendemönster på ett sätt som ökar deras chanser att utsättas för patogener. Till exempel under värmeböljor tillbringar människor ofta mer tid i vatten, vilket kan leda till en ökning av vattenburna sjukdomsutbrott. Exempelvis ökade Vibrio-relaterade infektioner avsevärt i Sverige och Finland efter en värmebölja i norra Skandinavien 2014 och Sverige såg även en ökning sommaren 2018.

    3) Klimatrelaterade faror förstärker patogener.

    I vissa fall har klimatrelaterade faror lett till antingen miljöförhållanden som kan öka möjligheterna för patogener att interagera med vektorer eller öka patogenernas förmåga att orsaka allvarliga sjukdomar hos människor. Till exempel kan stillastående vatten efter kraftig nederbörd och översvämningar ge grogrund för myggor, vilket leder till ökad överföring av sjukdomar som gula febern, denguefeber, malaria, West Nile-feber och leishmaniasis.

    Studier har visat att stigande temperaturer också kan hjälpa virus att bli mer resistenta mot värme, vilket resulterar i ökad sjukdomsgrad eftersom patogener blir bättre på att anpassa sig till feber i människokroppen.

    Studier har även föreslagit att stigande globala temperaturer leder till ökad värmetolerans för svamppatogener. Den plötsliga uppkomsten på flera kontinenter av behandlingsresistenta mänskliga infektioner av Candida auris, en svamp som tidigare var icke-patogen för människor, har associerats med ökande globala temperaturer. På liknande sätt har svampar i stadsmiljöer visat sig vara mer värmetoleranta än de på landsbygden, som tenderar att vara svalare.

    4) Klimatrelaterade faror försvagar kroppens förmåga att hantera patogener.

    Klimatrelaterade risker kan även påverka människokroppens förmåga att hantera patogener på två viktiga sätt. För det första kan de kan tvinga människor till farliga förhållanden, som när katastrofskador leder till att människor lever i trånga förhållanden som kanske saknar bra sanitet eller ökar deras exponering för patogener.

    För det andra kan faror också minska kroppens förmåga att bekämpa patogener, till exempel genom undernäring. Att genomleva olika klimatrisker kan också inducera ökad kortisolproduktion från stress, vilket leder till en minskning av människokroppens immunsvar.

    Minska utsläppen

    För att kunna förebygga globala hälsokriser, menar forskarna, att mänskligheten behöver en övergripande förståelse för de vägar och omfattningen med vilken klimatförändringar kan påverka patogena sjukdomar. Med klimatförändringar som påverkar mer än tusen överföringsvägar som dessa och klimatfaror i allt större utsträckning globalt, drar de därför slutsatsen att det inte är ett realistiskt alternativ att förvänta sig att samhällen framgångsrikt ska anpassa sig till dem alla. Världen kommer att behöva minska utsläppen av växthusgaser som driver klimatförändringarna för att minska dessa risker.

    Stötta SMB

    Sedan 2010 har vår ideella redaktion drivit miljödebatten framåt genom nyhetsbevakning och granskningar. Nu vill vi utveckla vårt arbete – och vi hoppas att du vill hjälpa oss.
    Här kan du läsa vad pengarna går till.

    Tipsa!

    Tipsa oss

    Har du något du tror vi missat och kanske borde skriva om? Vi tar tacksamt emot alla tips du kan bidra med. Maila direkt till tips@supermiljobloggen.se eller fyll i formuläret nedan.