På klimatkrisens frontlinje

I samband med att Kanada tar över ordförandeskapet för Arktiska rådet i maj, så samlades igår 10 000 aktivister i 280 städer runt om i världen för att uttrycka sitt stöd för Arktis.

Arktiska rådet är en sammanslutning där USA, Kanada, Ryssland, Norge, Danmark (inkl. Grönland och Färöarna), Sverige, Finland och Island ingår, samt representanter för ursprungsbefolkningar. Rådet som etablerades 1996 syftar till att förbättra samarbetet mellan de arktiska länderna ursprungsbefolkningarna samt att gemensamt skydda miljön i Arktis. Sverige har varit ordförande för Arktiska rådet sedan 2011, och på ett toppmöte i Kiruna den 15 maj tar Kanada över ordförandeskapet. Och läget är akut för Arktis.

De senaste 30 åren har tre fjärdedelar av isen i Arktis smält, vilket påverkar hela jordens klimatsystem på grund av den såkallade Albedoeffekten. Arktis är enligt Greenpeacekampanjen Save the Arctic ”klimatkrisens frontlinje” eftersom issmältningen går så snabbt och företag står på kö för att exploatera de naturresurser som finns i området.

Arktis beräknas ha 13 procent av världens resterade olja och 30 procent av naturgasresursena, och för närvarande pågår en omfattande industrialisering i området. Ryska Gazprom och Novatek investerar i Barentsregionen, med hjälp av statligt stöd. Norge genomgår en boom i djuphavsexploatering, också där med statligt stöd. Exploatering förekommer också i Alaska och Kanada. Goda nyheter är dock att Grönland nyligen införde ett moratorium för nya projekt och att Shell tagit en paus i sin verksamhet i Alaska. Det extrema klimatet och havsdjupen gör att risken för olyckor i Arktis skulle förorsaka omfattande skador på den unika miljön till enorma kostnader.

Den 15 maj hålls ett ministermöte i Kiruna där ordförandeskapet för Arktiska rådet formellt övergår till Kanada. Inför mötet har EU ansökt om att få observatörsroll i Arktiska rådet och Carl Bildt som är ordförande för mötet ska förespråka denna linje. Det är många som står på kö för att ta del Arktis rikedomar, men vem försvarar skyddet av den unika miljön?

För 30 år sedan lanserade Greenpeace en kampanj för att freda miljön i Antarktis och sedan 1998 har 27 länder ratificerat Madridprotokollet som förbjuder all utvinning av naturresurser annat än för forskningsändamål. Antarktis är också skyddat från militär verksamhet och många länder verkar för att det ska platsa på FN:s världsarvslista för att erhålla extra skydd. Men nu gäller det Arktis, som borde erhålla ett liknande skydd. 

Hittills har 3 miljoner människor runt om i världen skrivit på namninsamlingen Save the Arctic, vars mål är ”att skapa en fristad runt Nordpolen och förbjuda oljeborrning och industriell exploatering i området”. Målet är att få 5 miljoner namnunderskrifter.

Igår var det en global aktionsdag för Arktis och 10 000 aktivister samlades i 280 städer runt om i världen för att uttrycka sitt stöd för Arktis. Greenpeace som leder kampanjen Save the Arctic kampanjen skriver ”Vi vet att vi har världens mäktigaste företag emot oss. Men tillsammans är vi starkare än något företag eller land. Vår gemensamma strävan efter en hållbar framtid överskrider gränser och annat som skiljer oss. Tillsammans är vi den starkaste rösten i världen”.

Vad säger vår utrikesminister Carl Bildt som får ett sista ord för det avgående ordförandelandet Sverige i Kiruna om några veckor?