Du kan trycka Shift + S för att få fram sökfältet när som helst och Esc för att stänga det.
(Tryck ENTER för fler alternativ)
Sökförslag:
    Stäng

    Parisavtalet fyller 5 år – dags för handling

    Foto: Pixabay

    Idag är det fem år sedan världens ledare enades om att hålla temperaturökningen väl under två grader och satsa mot 1,5 grader, ett mål långt ifrån att uppfyllas. Ett ofta angivet skäl till länders saktfärdighet är att en omställning kostar för mycket, men forskning att vi redan nu har investerat mer i åtgärdspaket för att hantera pandemin än vad det skulle kosta att uppfylla Parisavtalet.

    Idag är det på dagen fem år sedan Parisavtalet slöts och världens länder förband sig att begränsa den globala uppvärmningen till under 2 grader, med sikte på att inte överskrida 1,5 grader. Samma år antogs också FN:s Agenda 2030 med 17 globala mål för hållbar utveckling. Dåvarande presidenten i USA Barack Obama berättar i en exklusiv intervju i DN Lördag att det var i Paris 2015 som många länder övertygades om att erkänna att klimatförändringarna är ett problem och att bidra till lösningen.

    Lagom till Paris­avtalets femårs­jubileum är det flera länder som höjt ambitionsnivån i klimatfrågan och nu senast EU med planen att unionens koldioxidutsläpp ska minska med 55 procent till 2030, vilket kan jämföras med den tidigare mål­sättningen på 40 procent. SMB har tidigare rapporterat om att målet om 55 procents utsläppsminskning till decenniets slut är alldeles för lågt satt. För att vara i linje med Parisavtalet borde målet ligga på minst 65-70 procent jämfört med 1990 års nivåer. FN:s miljöprogram UNEP slog dessutom nyligen fast i en rapport nyligen att världens länder måste femfaldiga sina nuvarande åtaganden för att ha en chans att klara 1,5-gradersmålet. 

    Som en konsekvens av de restriktioner som införts för att försöka hejda coronapandemin väntas de globala koldioxidutsläppen sjunka med runt sju procent under 2020 jämfört med förra året, enligt en ny studie i tidskriften Earth System Science Data. Klimatforskarna bakom studien tror dock att det handlar om en tillfällig minskning på grund av pandemin, och de ser redan att de dagliga koldioxidutsläppen har ökat successivt ända sedan i våras, och nu är uppe nästan på 2019 års nivåer. Något måste med andra ord göras.

    Visst har vi råd

    Att ta itu med klimatkrisen presenteras ofta som något mycket kostsamt på kort sikt och därför inte prioriterat. Men som SMB tidigare rapporterat visar forskning att det både är ekonomiskt lönsamt att uppfylla Parisavtalet och kostnaderna blir större om vi inte agerar. Om pengarna satsas rätt kan de alltså både få i gång ekonomin efter pandemin och lösa klimatkrisen.

    Med andra ord går det inte längre att påstå att klimatåtgärder är för dyra. Nyligen publicerades en studie i tidskriften Science där forskarna menar att om vi bara lade ungefär hälften av den summa som coronapandemin hittills kostat världen skulle Parisavtalet kunna uppnås. Därmed faller de ekonomiska invändningarna. Overkliga 12 tusen miljarder dollar hade satsats globalt på återhämtningspaket under pandemin när forskarna gjorde sina beräkningar, en summa som redan hunnit öka avsevärt. USA står för en fjärdedel av pengarna, och är därmed det enskilda land som har satsat mest, medan EU:s samlade ekonomiska stöd är större. 80 procent av den totala summan kommer från länderna i OECD.

    Coronastimulanspaketen motsvarar nästan 15 procent av världens brutto­nationalprodukt och de årliga energiinvesteringar som behövs för att nå Parisavtalets målet – 1,5 grad – är bara 10 procent av de totala stimulanspaketen, enligt forskarnas beräkningarna. Dessutom skulle investeringen på en miljövänlig energiomställning ske under en femårsperiod, vilket skulle sprida ut kostnaderna istället för massiva krispaket som betalats ut nu.

    Agera nu, eller betala mer sen

    Eftersom klimatkrisen inte kommer att försvinna av sig själv lönar det sig mer ju tidigare vi kan agera. Enligt en rapport från Carbon Disclosure Project (CDP) och University College London, som har räknat på kopplingen mellan klimatförändringen och BNP-utveckling, riskerar kostnaderna för klimatförändringarna att inom 40 år uppgå till 5 400 miljarder dollar per år på global nivå om utsläppen fortsätter öka. Om utsläppen istället minskar i linje med Parisavtalets mål om maximalt två graders uppvärmning, beräknas den årliga kostnaden ligga på 1 800 miljarder USD år 2070.

    Samma mänskliga aktiviteter som driver på klimatförändringen och förlusten av biologisk mångfald driver också på risken för pandemier. Det är slutsatsen i en nyligen publicerad rapport från IPBES om kopplingen mellan utarmning av ekosystem och risk för pandemier. Rapporten slår också fast att det kostar samhället betydligt mindre att förebygga problemet än att hantera pandemier när de väl har uppkommit. Enligt en studie i Science det räcka med 2 procent av de ekonomiska skadorna som covid-19 orsakat för att förhindra nästa pandemi. Nu lägger världens ledare allt fokus på att behandla symtomen och inte orsakerna till katastrofer som pandemier som covid-19.

    Grön omställning

    En positiv effekt av pandemin är samtidigt den gröna omställning som nu finns på agendan när stöd betalas ut. Enligt rapporten The State of Climate Tech från konsultfirman PWC har investeringar i klimatteknik ökat med ofattbara 3 750 procent sedan 2013 och flera länder har under pandemin utlovat massiva klimatinvesteringar. Samtidigt ökar intresset för gröna aktier alltmer. Bland annat har den brittiska premiärministern Boris Johnson sagt att han vill “leda vägen” för företags klimatrapportering. Det ska bland annat genomföras med obligatorisk klimatrapportering för pensionsbolagen i enlighet med G20:s TCFD-riktlinjer.

    FN:s generalsekreterare António Guterres sa nyligen tal vid Columbia University att han ändå känner ett visst hopp inför de förändringar som ändå ske och de åtaganden som görs och utlovas av värdens länder:

    Samtidigt har en stor del av pandemistödmedlen gått till fossilindustrin och inte till gröna investeringar. Enligt en rapport från organisationen IISD (International Institute for Sustainable Development) ger G20-länderna tillsammans 1 000 miljarder i stöd till fossilintensiva sektorer i krispaketen. Sverige är inte bättre trots tal om grön återhämtning. Enligt en studie från Stockholm Environment Institute visar att två tredjedelar av Sveriges krispengar har gått till fossilbranschen.

    Det krävs med andra ord betydligt mer än vad som tidigare gjorts eller utlovats. Trots sin hoppfulla ton var Guterres tydligt med hur han ser på det som sker:

    Kära vänner, mänskligheten för krig mot naturen. Detta är självmord. Naturen slår alltid tillbaka och den gör det redan med växande kraft och raseri.

    Det gäller nu att ta honom på orden och agera därefter. Vi får inte fler chanser.

    SMB kämpar för en hållbar framtid. Sedan starten 2010 har våra utgifter helt täckts av oss skribenter. Nu vill vi utveckla vårt arbete – och vi hoppas att du vill hjälpa oss.

    Stötta vårt arbete genom att swisha en slant till

    Läs vad vi vill göra
    Tipsa!

    Tipsa oss

    Har du något du tror vi missat och kanske borde skriva om? Vi tar tacksamt emot alla tips du kan bidra med. Maila direkt till tips@supermiljobloggen.se eller fyll i formuläret nedan.





      SMB kämpar för en hållbar framtid. Sedan starten 2010 har våra utgifter helt täckts av oss skribenter. Nu vill vi utveckla vårt arbete – och vi hoppas att du vill hjälpa oss.

      Stötta vårt arbete genom att swisha en slant till

      Läs vad vi vill göra