Per Bolund leder EU-förhandlingar om klimatfinansiering

Sveriges klimatminister Per Bolund (MP) leder ett av ministerrådets möten inför COP 26 i Glasgow om hur klimatpolitiken ska vässas. På Bolunds bord ligger den delikata frågan om hur den globala omställningen ska finansieras.

Conference of Parties, eller COP:s 26:e möte, som enligt många bedömare blir det i särklass viktigaste sedan klimattoppmötena startade 1992, inleds om bara knappt en månad och förberedelserna är i full gång.

På ministermötet som hålls i dagarna i Milano avhandlas en lång rad spörsmål, som hur Parisavtalets regelbok ska göras klar, skador och värdeförluster, och hur långt världen kommit i förhållande till 1,5-graders målet. Och alltså finansiering av åtgärderna.

Jag är glad över förtroendet. Mitt mål är att utfallet av diskussionerna ska stötta Storbritannien som värd att nå framgång vid COP 26 i Glasgow, säger Per Bolund i regeringens pressmeddelande.

Hur de fattigare länderna ska klara omställningen var en problematik som behandlades redan vid det i övrigt i många avseenden misslyckade klimattoppmötet i Köpenhamn 2009. Då sattes bland annat målet upp om att det ska mobiliseras en årlig grön omställningsfond (Green Climate Fund) på 100 miljarder dollar från år 2020, finansierad av de rika länderna till investeringar i utvecklingsländerna.

Enligt samarbetsorganisationen för ekonomisk utveckling, OECD, som gör årliga uppföljningar är man inte oerhört långt från att nå detta mål. 2019 års rapport visade att omställningsfonden var uppe i nästan 80 miljarder dollar samma år.

Därtill kommer givetvis mycket stora finansieringsbehov även för de rika länderna. Men att de helt nödvändiga klimatsatsningarna på något sätt skulle vara oöverstigliga är inte korrekt.

Tvärtom pekar studier och rapporter gjorda under coronautbrottets drastiska nedstängningar att de belopp som behöver satsas är väsentligt lägre än vad världens regeringar gick in med för att stötta näringsliv och arbetsmarknad under pandemin.

Till exempel hävdade forskare i en artikel i tidskriften Science att de cirka 12 biljoner dollar som regeringarna gick in med i coronastöd väsentligt överstiger vad det skulle kosta i investeringar för att klara Parisavtalets mål om att hålla världens temperaturökning kring + 1,5 grader vid seklets slut.