Högsta Domstolens uppmärksammade beslut att fastslå skadeståndsskyldighet för Ronneby kommun gentemot 150 förgiftade Kallingebor spetsar till andra outredda konflikter i landet om PFAS-kemikalierna. Försvarsmakten och regeringen är till exempel i full färd med att åstadkomma höjda utsläpp i Vättern – något som kan hota dricksvattnet för 300 000 svenskar.
Det jublades i PFAS-föreningen i Kallinge när det stod klart att HD gav de hårt prövade invånarna rätt till skadestånd för att de under många år druckit starkt förorenat kommunalt vatten ur sina kranar.
Men i övrigt saknades huvudsakligen skäl att jubla. För vilka summor det kan komma att handla om, när ersättningen utbetalas och hur många som skadeståndet kommer att omfatta, är okänt. Och kan ta flera år att reda ut.
De 150 som står bakom stämningen är bara en mindre del av antalet invånare i samhället som exponerats för PFAS i sitt dricksvatten. HD pekar ut det kommunala vattenbolaget som skyldigt, vilket är logiskt eftersom det är det som levererat kranvattnet.
Men det är Försvarsmakten som förorenat täkten genom att använda det PFOS-haltiga släckningsskummet vid sina övningar på intilliggande flygflottilj. (PFOS är en av de mest toxiska och skadliga av de tusentals kemikalierna i PFAS-gruppen, förbjuden inom EU redan 2008.)
Femdubblad flygplats i Karlsborg ökar föroreningen
Det finns en direkt parallell mellan HD-domen och den pågående, mycket kontroversiella prövningen av utökad verksamhet vid den militära flygplatsen i Karlsborg intill Vättern.
SMB har skrivit om ärendet tidigare vid flera tillfällen, se exempel här och här. Vi har även publicerat en debattartikel av organisationen Aktion Rädda Vättern.
HD-domen i Kallinge slår fast att kommunen ansvarar för att man levererat dricksvatten som lett till personskada. Om Ronneby kommun väljer att gå vidare för att försöka nagla fast ansvaret hos Försvarsmakten, och i sista hand statsledningen, är okänt i dag.
Och lika okänt är om man skulle få rätt i så fall.
300 000 invånare i en lång rad kommuner dricker varje dag kommunalt vatten från Vättern, och ännu fler planerar att ansluta. Vättern är en klarvattensjö med mycket lång omloppstid, omkring 60 till 70 år. Det innebär ett problem om dagens PFAS-halt skulle öka. Eftersom ”evighetskemikalien” PFAS knappt bryts ned, stiger halterna ohjälpligt om tillförseln inte avstannar helt.
EU:s gränsvärde har skärpts tusenfalt
Och ökade halter av PFAS, och framförallt den skadliga PFOS, är vad en lång rad myndigheter, kommuner och även Aktion Rädda Vättern, fruktar blir följden om och när en kraftig utbyggnad av militärflygplatsen i Karlsborg genomförs och marken dräneras, utan att de mest förorenade områdena först saneras.
Precis som i Kallinge har brandsläckningsskum runnit ned i marken från övningsplatserna, som är belägna på flottiljens område. Jord och grundvattnet har förorenats.
I den värsta provpunkten är PFOS-halten 2,3 miljoner nanogram per liter vatten, vilket redogörs för i Aktion Rädda Vätterns överklagan. Det kan jämföras med rekommendationen på högsta halt av PFOS i inlandsvatten: 0,65 nanogram per liter.
Kemikalien sipprar redan i dag långsamt ut i Vättern från den sanka marken kring flygfältet. Och redan i dag tangerar, eller på vissa håll överskrider, PFAS-halten i Vätterns vatten det nya, tusenfaldigt skärpta, gränsvärdet för PFAS i Sverige på fyra nanogram per liter.
Regeringen sa i ett föga uppmärksammat beslut i april i år ja till en femdubbling av den militära flygverksamheten i Karlsborg. Något som bara är möjligt om det sanka området vid landningsbanan dräneras och grundvattnet sänks. Samtidigt godkände regeringen en dispens till fortifikationsverket för själva markavvattningen och sänkningen av grundvattnet.
”Kommunerna runt Vättern borde ta varning”
Båda dessa beslut är överklagade av Aktion Rädda Vättern och har hamnat i Högsta förvaltningsdomstolens. Inget av dem är lagliga, är deras uppfattning.
Aktion Rädda Vätterns juridiska ombud, miljökonsulten Christer Haagman, säger till SMB att HD-domen i Kallinge nu borde sända en stark och varnande signal till alla kommuner med vattenverk runt Vättern.
– Ja, de har nu fått svart på vitt att huvudmannen för dricksvattnet kan bli ansvarig för föroreningar i vattnet, även om man inte har vållat dem själv.
Länsstyrelsen i Västra Götaland krävde för att säga ja till försvarets ansökan att dräneringsvattnet renades till 99 procent från PFAS. En siffra regeringen justerade ned till 95 procent.
– Regeringen har, om EU:s vattendirektiv och miljöbalken ska följas, ingen möjlighet att alls godkänna projektet. Redan i dag överskrids miljökvalitetsnormen för vatten med det dubbla, och ingen åtgärd tillåts där vattenkvalitén ytterligare försämras, anser Christer Haagman. Det hade inte ens räckt med en reningsgrad på 99 procent om inte de mest förorenade delarna i området saneras först.
Försvaret varnar för ökad förorening i framtiden
Faktum är att FIHM, försvarets egen kontrollmyndighet, själv pekar på risken för att ett allt varmare klimat skapar just högre föroreningshalter. Men inte just nu, dock:
Klimatförändringar kan leda till högre grundvattennivåer och förändrade flödesmönster på området i framtiden. Detta kan eventuellt resultera i större mängder inträngande grundvatten i dräneringsrören och en ökad föroreningsspridning i framtiden.
FIHM, Försvarsinspektören för hälsa och miljö, i sitt beslut
Tvisterna i Karlsborg och Kallinge är inte de enda som pågår runtom i landet om PFAS. Försvarsmaktens ansvar har prövats rättsligt på en annan plats, Uppsala. Även här är det en militär flygplats som spökar.
Det handlar om en friande dom där ansvaret för förorenandet en allmän vattentäkt prövades. Kommunens bolag Uppsala Vatten stämde försvaret för att få betalt för den rening av råvattnet från täkten som kommer att behövas under överskådlig tid.
Försvarsmakten krävdes på närmare en kvarts miljard kronor, vilket mark- och miljödomstolen alltså avslog. Motiveringen var att bolaget inte kunde bevisa att föroreningen kom just från militärövningsplatsen.
Bolaget överklagade, föga förvånande. En prövning pågår i Mark- och miljööverdomstolen och förhandlingarna är avslutade. Dom kommer att lämnas en bit in på nästa år.
Utgången i samtliga dessa mål är av vitalt intresse för att fastslå det yttersta ansvaret för den pågående PFAS-föroreningen av vårt livsviktiga livsmedel – dricksvattnet.
Faktarutan
Vad är PFAS?
PFAS, perfluorerade alkydsubstanser, är ett samlingsnamn för en grupp av olika perfluorerade och polyfluorerade ämnen, eller högfluorerade ämnen som de också kallas. Det är industriellt framställda ämnen som inte förekommer naturligt i miljön. De har producerats sedan 1950-talet och används i ett stort antal produkter. Impregneringsmedel för kläder och textilier, rengöringsmedel, skidvallor och andra vaxer, bekämpningsmedel mot insekter och brandsläckningsskum är några exempel.
PFAS är en stor och komplex grupp på mellan 5 000 och 9 000 ämnen och en växande mängd vetenskaplig forskning tyder på att hela klassen är giftig för människor och djur och lagras i miljön. Det finns nu ett beslut om att successivt fasa ut samtliga PFAS från EU:s inre marknad, med undantag för särskilt viktig användning där alternativ saknas.
SMB kämpar för en hållbar framtid. Sedan starten 2010 har vår ideella redaktion drivit miljödebatten framåt genom nyhetsbevakning och granskningar. Nu vill vi utveckla vårt arbete – och vi hoppas att du vill hjälpa oss.
Stötta vårt arbete genom att swisha en slant till
