← Tipsa oss!
Du kan trycka Shift + S för att få fram sökfältet när som helst och Esc för att stänga det.

Plan för negativa utsläpp får kritik – underskattar skog och våtmark

Klimatpolitiska vägvalsutredningen föreslår stärkta incitament för att skala upp arbetet med bio-CCS. Men strategin får kritik för att underskatta möjligheterna att lagra koldioxid i skogar och våtmarker.

Förra veckan presenterade Klimatpolitiska vägvalsutredningen sin strategi för hur Sverige ska arbeta med negativa utsläpp. Infångning och lagring av koldioxid är nödvändigt för att nå de svenska klimatmålen. Sverige ska vara klimatneutralt till 2045, men i praktiken innebär det att själva utsläppen bara ska minska med 80 procent. Resterande 20 procent behöver lagras genom så kallade “kompletterande åtgärder”.

Utredningen har studerat tre olika metoder. Dels har man undersökt hur man kan stärka naturens förmåga att binda mer koldioxid i mark, vatten och växtlighet, dels hur klimatkompensation genom utsläppsminskande åtgärder i andra länder skulle kunna fungera. Men den åtgärd utredarna helst vill se en storsatsning på är att fånga in och lagra koldioxid vid förbränning av biobränslen, så kallad bio-CCS.

År 2030 ska Sverige åstadkomma kompletterande åtgärder som motsvarar minst 3,7 miljoner ton koldioxid per år. Vägen dit är lång. Supermiljöbloggen har tidigare skrivit om hur företag av ekonomiska skäl väljer att inte satsa på CCS.

I dag finns inga incitament för fullskalig bio-CCS. Anläggningsägarna har helt enkelt ingen fördel i att investera i CCS, säger utredaren Åsa-Britt Karlsson till TT.

Två större svenska företag som ändå säger sig vilja satsa på CCS är Preem och Stockholm Exergi/Fortum, varav de sistnämnda har startat en testanläggning för tekniken. Stockholm Exergi och Fortums satsningar kommer generera negativa utsläpp eftersom de fokuserar på att använda sig av CCS för förbränning av biobränslen. Preems CCS-planer bygger däremot på att fånga in koldioxid med fossilt ursprung, vilket inte ger några minusutsläpp.

Enligt utredningen skulle Energimyndigheten kunna upphandla uppemot två miljoner ton koldioxid till 2030. Lagringen av koldioxiden skulle i sådana fall ske utomlands.

Men Naturskyddsföreningen menar att utredningen missar skogens roll som kolsänka.

Vi hade önskat att utredningen i högre grad lyft fram de fantastiska möjligheter som de svenska skogarna, jordbruksmarkerna och våtmarkerna erbjuder för klimatarbetet, säger Naturskyddsföreningens ordförande Johanna Sandahl.

Genom att återväta utdikade torvmarker skulle Sverige kunna spara åtskilliga ton koldioxid. En studie från Göteborgs universitet visar att utsläppen från dikad näringsrik torvmark med skog, som utgör cirka två procent av Sveriges produktiva skogsmark, avger 16 miljoner ton koldioxid-ekvivalenter från nedbrytning av organiskt material i marken. Det är ungefär lika mycket som utsläppen från hela landets vägtrafik.

Utöver att använda våtmarker som kolsänka bör man dessutom satsa på att bevara äldre skog.

Att skydda mer skog och låta produktionsskogen växa sig äldre är metoder som har ganska starkt stöd i tunga internationella studier. Här finns ganska mycket forskningsresultat som påpekar att en mer hållbar inriktning på skogsområdet ger betydligt mer klimatnytta, säger Otto Bruun, Naturskyddsföreningens sakkunniga i bioekonomi till Sveriges Radio.

SMB kämpar för en hållbar framtid. Sedan starten 2010 har våra utgifter helt täckts av oss skribenter. Nu vill vi utveckla vårt arbete – och vi hoppas att du vill hjälpa oss.

Stötta vårt arbete genom att swisha en slant till Kopierad123 270 12 33

Läs vad vi vill göra
Tipsa!

Tipsa oss

Har du något du tror vi missat och kanske borde skriva om? Vi tar tacksamt emot alla tips du kan bidra med. Maila direkt till tips@supermiljobloggen.se eller fyll i formuläret nedan.





SMB kämpar för en hållbar framtid. Sedan starten 2010 har våra utgifter helt täckts av oss skribenter. Nu vill vi utveckla vårt arbete – och vi hoppas att du vill hjälpa oss.

Stötta vårt arbete genom att swisha en slant till Kopierad123 270 12 33

Läs vad vi vill göra