Plasten – ett stort problem

Plast fortsätter konsumeras i rask takt trots att materialet leder till såväl miljö- som hälsoproblem. Dessutom återvinns bara en bråkdel av den totala plasten.

Plast är ett praktiskt material, men också något som varken är bra för planeten eller för vår hälsa. Haven är fulla av mikroplaster, och även vi människor har dem i våra kroppar. Inte helt överraskande har dessutom forskare konstaterat att den planetära gränsen för plast och nya kemiska substanser redan nåtts. Men ändå fortsätter vi använda plast i stora mängder.

En stor del av plastproblemet är att vi inte återvinner större delen av den plast som används. Faktum är att en rapport från 2021 visade att enbart 1,6 procent av företagens plastförpackningar återvinns. Den absoluta majoriteten av plastförpackningarna är därmed engångsförpackningar. 

På sina håll har det emellertid gjorts försök att öka återvinningsgraden, men på något sätt blir det ändå inte bra. Ett exempel på det är när brittiska Tesco drog igång en stor kampanj med det nobla syftet att samla in plastförpackningar från sina kunder. 

Själva insamlandet har gått ganska bra, men tyvärr har återvinningen inte blivit lika lyckad. När Bloomberg testade att spåra den insamlade plasten visade det sig att den hamnade på lågkostnadsföretag i Polen och Turkiet som inte kunde visa att plasten faktiskt återvunnits. 

Tittar vi på övrig plast, det vill säga plast som inte är förpackningar, ser det inte mycket bättre ut. Totalt sett återvinner vi i Sverige bara 10 procent av plasten. En förklaring kan vara att konsumenter är dåliga på att sortera sitt avfall, en annan att samhället inte har något fungerande system för just plast. 

Enligt en sorteringsguide från Sörab, ett regionalt avfallsbolag som ägs av kommunerna Danderyd, Järfälla, Lidingö, Sollentuna, Solna, Stockholm, Sundbyberg, Täby, Upplands Väsby och Vallentuna, ska plastprodukter såsom badbollar, byggplast, frigolit, CD-skivor, LP-skivor, plastpåsar, plastat papper och skumplast sorteras som brännbart. Enligt guiden bidrar dessa sedan till energi i fjärrvärmeverk. Det vill säga, plasten eldas upp. 

En vanligt förfarande, men dock kritiserat. Exempelvis verkar inte det Stockholmsbaserade fjärrvärmebolaget Stockholm Exergi tycka att plast är bra att använda som energikälla. Så här skriver företaget på sin hemsida:

Plast som slängs i stället för att materialåtervinnas ger utsläpp av koldioxid, så att minska andelen plast i avfallet är en mycket viktig klimatåtgärd. Vårt mål är att vara klimatpositiva 2025 och bidra till att Stockholm blir världens första klimatpositiva huvudstad. En stor utmaning på väg mot det målet är dock plasten i avfallet, säger Mårten Eriksson, chef för återvinning på Stockholm Exergi.

Positivt mitt i allt detta är dock att en ny plastguide från Profu och IVL Svenska Miljöinstitutet visar på nödvändigheten att redan vid designen tänka på hur plasten ska kunna återvinnas.

En designer som ska välja rätt typ av plast till en produkt behöver ta hänsyn till dess klimatpåverkan men även andra miljöaspekter och om den går att återanvända eller materialåtervinna. I den här guiden finns många tips och råd för hur man kan resonera vid val av material till en specifik produkt, berättar Emma Strömberg, forskare på IVL som har varit med och skrivit guiden. 

Ändrade konsumtionsmönster, bättre produktdesign, bättre sortering och bättre samhällssystem – då kanske plastproblemet får en lösning.