Progressiva företagare har inte tid att vänta på klimatåtgärder

Global koldioxidskatt. Ansvarstagande politiskt ledarskap. Stopp för fossila subventioner. Så löd tre av de mest uttalade önskemålen från deltagarna när Harvard Business School Club of Sweden och klimatnätverket We don´t have time höll gemensamt seminarium om klimatkrisen. SMB lyssnade av vad som sades.

Samlingen, kallad Stockholm Climate Leadership Forum, hölls under onsdagen på adress strax utanför huvudstaden med en mindre publik på plats och cirka 300 medverkande digitalt.

We don´have time grundades av svenske entreprenören Ingmar Rentzhog och har idag global spridning. Organisationen betraktar klimatkrisen som akut och existentiellt allvarlig, men möjlig att lösa. Klimatet utgör samtidigt, menar man, en formidabel affärsmöjlighet för progressiva företag som satsar på teknik och tjänster som tar civilisationen ur den fossila energins järngrepp, och medverkar till att bygga det hållbara samhället.

Rentzhog ledde sammankomsten tillsammans med Harvard Business Schools’ Cynthia Jonströmer. Klimatfrågan diskuterades av en blandad panel med flera av Sveriges tongivande företag i omställningen. Bland andra finansmannen och Northvolts grundare Harald Mix, avfallsåtervinnarföretaget Renewcells vd Patrik Lundström, samt Electrolux hållbarhetschef Vanessa Butani.

”Europa krattar gången i klimatfrågan”

För balansens skull återfanns även två politiker i soffan, förra socialborgarrådet i Stockholm, Anna König Järlemyr (M) och förre energiminister Kashayar Farmanbar (S).

Innan paneldebatten om vad klimatkrisen kräver av politik, näringsliv och civilsamhälle gavs ordet digitalt till klimatforskaren sir David King och Harvard-professorn Debora Lynn Spar. Båda betonade klimathotets existentiella art, men pekade även på de möjligheter som finns.

Lynn Spar började med det negativa:

– Klimatkrisen blir ständigt allvarligare, det blir allt varmare, samtidigt som de politiska spänningarna och klimatförnekelsen ökar i vårt land. Detta är hemskt.

– Samtidigt ser vi nu att priserna på förnybar energi sjunker snabbare än någon kunde tro för fem år sedan. Vi ser nya affärsmodeller som adresserar klimatfrågan. Och vi ser att dagens unga insett min generations allvarliga misstag beträffande klimatet. Och ni i Europa gör rätt, det är ni som krattar gången, hälsade hon vänligt.

Panelen var i den efterföljande diskussionen i hög grad enig om de viktigaste faktorerna för att klara klimatkrisen: starkt ledarskap, bättre tillgång till villigt investeringskapital för gröna satsningar, ett korrekt pris på fossil koldioxid (= global Co2-skatt), cirkularitet och återvinning i produktionen. Och slut på fossila subventioner.

Politikerna gör tvärtom mot vad som behövs

Beträffande ledarskap, inte minst på den politiska nivån, brister det, konstaterade Ingmar Rentzhog.

– G20-länderna gör precis tvärtom mot vad som behövs. Storbritannien, Norge, Kanada och Australien ger klartecken till ökad oljeutvinning. I Sverige, som inte har någon olja, lägger istället regeringen ut sex miljarder kronor på sänkta skatter för att öka konsumtionen.

Han spelade upp en filmsnutt där USA:s president Joe Biden lovade säga nej till nya utvinningstillstånd och sluta med fossilsubventioner. Men det blev tvärtom.

– Inte ens Biden har makt nog att kämpa mot oljeindustrins intressen, slog han fast.

Mötets kommentarer och inspel ska sammanställas och skickas som uppmaning och påtryckning till det kommande klimatmötet COP 28.