Regeringen erkänner misstag efter att ha läst Supermiljöbloggens kolumn

”Det är beklagligt”, skriver energiminister Anna-Karin Hatt i ett svar på en skriftlig riksdagsfråga.

I en av Supermiljöbloggens supermiljökolumner som publicerades i slutet av januari argumenteras det för att regeringen blandat ihop två avgörande definitioner i samband med att man under 2009 presenterade sin energiproposition för riksdagen.

Detta misstag har, enligt kolumnen, lett till en del oanade följder:

”Innebörden av detta misstag blev att riksdagens ledamöter, förmodligen utan att själva veta om det, beslutade om en betydligt radikalare politik för utbyggnaden av den förnybara energin än vad som var meningen. I stället för att gå från 44 procent förnybart som Sverige hade 2008 till 50 procent förnybart år 2020 skulle vi behöva gå från ungefär 34 procent upp till 50 procent. En rejäl skillnad.”

I förra veckan lämnade Miljöpartiets energipolitiske talesperson, Lise Nordin, in en skriftlig fråga till Anna-Karin Hatt där hon frågar energiministern vad som egentligen gäller. Enligt Nordin verkar regeringen nämligen, precis som påpekas i kolumnen, ha blandat ihop begreppen total energianvändning och slutlig energianvändning.

Nordin skriver i sin fråga:
”Siffran 48 procent uppges både som resultatet mätt i den totala energianvändningen och i förhållande till den slutliga energianvändningen. Båda kan inte stämma samtidigt.”

I dag kom svaret från energiminister Anna-Karin Hatt. Här medger Hatt att det skett ett misstag. Andelen förnybar energi i förhållande till den totala energianvändningen uppgick inte till 48 procent år 2010 som tidigare hävdats, utan till 34 procent. Det var, skriver ministern, andelen förnybar energi i förhållande till den slutliga energianvändningen som uppgick till 48 procent under det året.

I Supermiljöbloggens kolumn påpekas det dock att riksdagen röstat igenom ett mål om 50 procent förnybart till år 2020 som rör just den totala energianvändningen, inte den slutliga energianvändningen.

Men Hatt förklarar nu i sitt skriftliga svar att det är den slutliga energianvändningen som regeringen avsåg när man presenterade sin proposition för riksdagen under 2009, även om man då skrev något annat:
”Det är denna definition som de svenska målen grundar sig på och det är beklagligt att det förekommit olika varianter för att beskriva begreppet.”

Enligt Supermiljöbloggens kolumn behöver regeringens misstag dock inte vara så beklagligt:

”Det går inte att komma ifrån att situationen har potential att bli politiskt intressant. Det ser nämligen ut som att Sverige redan förra året, alltså åtta år före det att 2020-målet ska uppnås, kom upp i 50 procent förnybart i förhållande till den slutliga energianvändningen. Frågan är därför om inte riksdagens ledamöter har ett intresse av att se till att regeringen tar sikte också på det demokratiskt fattade riksdagsbeslutet, att ”Andelen förnybar energi 2020 ska vara minst 50 procent av den totala energianvändningen.”