Regeringen lovar fortsatta våtmarksbidrag

Klimatminister Romina Pourmokhtari (L) utlovar nya pengar nästa år till att restaurera och anlägga våtmarker för att minska koldioxidutsläppen. Dessutom ska satsningen vara permanent, lovar hon. Det innebär förhoppningsvis skillnad jämfört med tidigare år, då anslagen flera gånger frusit inne.

2023 års statliga anslag till restaurering och nyanläggning av våtmarker i både jordbruks- och skogsmiljö kommer att vara 300 miljoner kronor, enligt klimatministerns uttalande i Svt.

Anslaget består dels av de 100 miljoner som den förra S-regeringen fördelat för 2023, samt 200 miljoner som den nya högerregeringen alltså vill satsa, enligt ministerns uppgifter.

Totalsumman, 300 miljoner kronor för 2023 års budget är på pappret lägre än vad som finns i årets budget. Till våtmarkssatsningar och så kallad återvätning av torvrik skogsmark finns i år 325 miljoner kronor. För 2021 anslogs ännu mer, 350 miljoner kronor.

Hinner inte göra av med pengarna

Men detta är pengar som de ansvariga myndigheterna Naturvårdsverket, länsstyrelserna och Skogsstyrelsen har svårt att hinna utnyttja under ett enda år. Och om inte särskilda beslut fattas fryser anslag som inte utnyttjas normalt inne och blir kvar i statskassan efter årsskiftet.

Enligt Naturvårdsverkets årsrapport användes cirka 200 miljoner kronor av våtmarksanslagen under 2021. I år är inte rapporten klar ännu av naturliga skäl. Ansvarig handläggare säger till Supermiljöbloggen att förbrukningen av anslaget i vilket fall blir högre än i fjol.

Det kan ju se ut som ett listigt knep av en regering som vill verka frikostig med anslagen till miljö- och klimatsatsningar, att bevilja mer pengar än vad som är rimligt för myndigheterna att hinna göra av med.

Ett sådant exempel skulle kunna vara återvätningen av dikad torvrik skogsmark, som Skogsstyrelsen fick ansvar och pengar för med början i april i fjol. Då fick man abrupt klartecken att disponera 50 miljoner kronor.

Men eftersom inga rutiner fanns framme och inte ett enda avtal slutits hann myndigheten bara med att använda sex miljoner. För i år lyder anslaget på 70 miljoner. Nu har arbetet skjutit fart, men mer än 15 miljoner kronor har ändå inte hunnit användas. Detta enligt en granskning i tidskriften Sveriges Natur.

”Viktigt med permanenta anslag”

Naturvårdsverkets uppdragsledare för våtmarkssatsningarna, Matti Ermold, säger till Supermiljöbloggen att anslagen till våtmarksåtgärder, inte minst i skogsmark, kommer att utnyttjas allt mer i takt med att kunskapen hos markägare ökar och rutinerna blir mer inarbetade.

– Därför är det viktigt att dessa stöd har permanent finansiering så att alla vet att det finns pengar. Det finns visserligen möjligheter för myndigheterna att begära att få disponera om anslag som inte förbrukas, men det kräver i så fall godkännande av regeringen.

Förbättrade och nyanlagda våtmarker ger stora effekter i form av både minskade koldioxidutsläpp och ökad biologisk mångfald, vilket SMB berättat om tidigare.

Ändå har flera regeringar med såväl blå som rödgrön kulör under lång tid misskött finansieringen av sådana projekt.

Förhandlade och färdiga projekt har till exempel fått skrinläggas, när regeringen utan varsel helt plötsligt dragit in stöden, vilket Svt:s Uppdrag granskning skildrade i ett reportage fjol.

Blå budget sopade undan våtmarksbidrag

Senaste gången oreda uppstod var hösten 2018 när M och KD:s budgetförslag vann majoritet i riksdagen. Det innebar 300 miljoner kronor mindre för miljöåtgärder, något som delvis reparerades av dåvarande S-MP-regering med att tillföra 200 miljoner i nästkommande vårbudget.

Om nu rutinerna att dra igång de viktiga återvätningsprojekten för skogsmark börjar sätta sig ordentligt, och kunskapen om bidraget ökar, finns alltså god chans enligt Matti Ermold att de anslagna pengarna också går åt fullt ut.

Detta blir förhoppningsvis något för regeringen att tänka på under nästa års budgetarbete. För år 2024 utlovar klimatministern än så länge inte mer än 200 miljoner kronor. Det vore i så fall en verklig minskning av anslagen till en av de absolut mest angelägna klimatåtgärderna.