Regeringen stimulerar flyget – satsar miljard för ökat resande

Medan klimat- och miljösatsningar får rödpenna i budgeten, och bensin och diesel sänkta priser, satsar nu regeringen på ytterligare stöttning av flyget. ”Det är dags att göra upp med flygskammen” förkunnar infrastrukturministern och lägger en dryg miljard kronor på att sänka flygbolagens kostnader och stimulera till ökat flygande.

Flygstödet ingår i den kommande vårbudgeten och presenterades på en presskonferens under onsdagen. Det kan ses som en fortsättning på en redan inslagen väg. I höstas fördubblades stödet till förlusttyngda regionala och privata flygplatser från 100 till 200 miljoner kronor per år.

Infrastrukturminister Andreas Carlson (KD) betonade att flygbolagen drabbats hårt av pandemin och en rad andra negativa förändringar:

Svensk flygbransch befinner sig i ett mycket känsligt läge. Covid-19-pandemin, höjda bränslepriser och krig och oroligheter i vår omvärld är faktorer som starkt påverkat flyget. Vi ser effekterna av detta, inte minst på svenska flygbolag och inrikesresorna. Den satsning som regeringen i dag aviserar är en del i regeringens strategiska arbete för att stärka luftfartens konkurrenskraft, säger han i regeringens pressmeddelande.

Satsningen låg i luften redan i höstas. På ett möte med Transportföretagen i slutet av förra året närvarade Andreas Carlson och uttalade starkt stöd för branschens handlingsplan för hur flyget ska återhämta sig. Flygresandet måste öka från dagens minskande nivåer, betonade då Fredrik Kämpe, chef för Transportföretagen Flyg.

Branschen vill att flygskatten slopas

I branschens handlingsplan ingår bland annat krav på slopad flygskatt och, förvisso också, en storsatsning på nationell tillverkning av hållbart flygbränsle.

Det återstår att se om regeringen är kapabel att skapa incitament till en sådan. Frågan är berättigad, eftersom nationell tillverkning av hållbart bränsle för vägfordon, i form av biodrivmedel från jord- och skogsbruk, tvärtom skjutits så gott som i sank genom regeringens beslut att sänka reduktionsplikten till en mininivå.

Mångmiljardinvesteringar som bränsleindustrin varit på gång med har nu antingen skrinlagts eller flyttat utomlands, enligt ett inslag i Radio Jönköping häromdagen.

Men även om det skulle gå att komma igång med storskalig produktion av biobaserat flygbränsle, kvarstår frågan om hur mycket som går att få fram.

Talet om hållbart flygande ett luftslott

Luftfartsbranschens egen förkunnelse att man tagit stora steg mot ett klimatmässigt hållbart flyg är, sett till verkligheten, i huvudsak ett luftslott. Trots att branschen lovat att inrikesflygen ska vara fossilfritt om sju år (och utrikesresorna 2045) fylls dagens flygbränsletankar med enbart 0,6 procent fossilfria bränslen medan 99,4 procent fortfarande är fossilt.

Som DN tidigare visat i en genomgång av det svenska flygets användning av bränsle med inblandning av förnybart biodrivmedel krävs extrema ökningar av volymerna för att verkligen göra skillnad. Sverige dammsuger redan idag världens tillgångar av restprodukter i form av frityroljor och slakteriavfall, substrat som finns i begränsade mängder. Samtidigt är debatten intensiv om biobränsle från skogen innebär en klimatfördel överhuvudtaget.

Svenskar flyger långt och mycket

Med uttalandet om att ”flygskammen” måste bort antyder infrastrukturministern att flyget mer eller mindre saknar inverkan på klimatet. Men fakta talar ett annat språk. Att frivilligt minska sitt flygande är en handling som definitivt kan ge effekt om många gör det.

Svenskt inrikesflyg är visserligen måttligt, med enbart cirka 300 000 ton koldioxidutsläpp per år.
Svenskarna flyger dock utrikes i stor omfattning och den relativa påverkan på klimatet är högt i en internationell jämförelse. Svenskarnas totala flygande står för lika stora utsläpp som den samlade svenska personbilstrafiken, enligt en Chalmersrapport.