Regeringen uppmanas rädda stoppad skyddslag i EU

EU:s nya lag om att återställa förstörd natur föll i våras oväntat när den formellt skulle antas av ministerrådet. Orsaken var en sen övertalningskampanj som iscensatts av Sveriges lantbruksminister Peter Kullgren (KD). Nu uppmanas Sverige av en rad länder att se till att den kommer upp för beslut och antagande igen inom kort.

Miljöministern vill inte svara på SMB:s fråga om hon blev underrättad om Kullgrens initiativ.

Den svenska regeringens och dess ministrars agerande kring lagen om att restaurera ekosystem inom unionens alla medlemsländer har flera udda inslag.

Under det svenska EU-ordförandeskapet förhandlades en kompromiss fram som det fanns majoritet för. I korthet går lagen ut på att en femtedel av unionens skadade naturmiljöer ska vara restaurerade till år 2030, med stegrade aktioner fram till år 2050. Den godkändes i både parlamentet och ministerrådet i fjol. Här länk till EU:s information om den.

Sverige var trots detta som medlemsland emot lagen. Men i rådet fanns alltså ändå majoritet, och klimatminister Romina Pourmokthari (L) uttalade sig positivt om detta i somras.

Vid vårens formella sista dragning i ministerrådet ändrade sig dock Ungern och sällade sig till motståndarländerna, varvid förslaget blockerades.

DN avslöjade kort därefter att Ungerns regering i ett mycket sent skede kontaktats av Peter Kullgren och förmåtts ändra uppfattning. För detta fick han mycket kritik, från både politiskt och vetenskapligt håll.

Elva länder skriver till motståndarna mot lagen

Nu tycks en rad länder anse att Sverige med flera ska ta ansvar för att rädda den strandade lagen, skriver tidningen the Guardian. Elva länders miljöministrar, däribland från Irland, Tyskland, Frankrike, Spanien, Estland, Danmark och Tjeckien uppmanar motståndarländerna att ändra uppfattning med hänsyn till det allvarliga läget för både ekosystem och klimat. Förutom Sverige och Ungern är motståndarna Finland, Österrike, Belgien och Polen.

Lagförslaget om naturrestaurering har länge varit politiskt kontroversiellt i Sverige. I den tidigare processen fanns en gedigen majoritet mot det i riksdagen. Enbart V, MP och L stödde utformningen av lagen hösten 2022, rapporterade SMB.

I EU-parlamentet var dock S-ledamöterna för lagen så som förslaget lades fram i slutligt skick, medan C var fortsatt kritiskt tillsammans med SD, M och KD. På andra sidan ville V och MP istället att den skulle skärpas.

Det svenska motståndet handlar om en rädsla för att det traditionella skogsbruket med kalhuggning och höga virkesuttag skulle vara i fara om lagen antas. Här är partierna starkt uppbackade av de stora privata skogsbolagen, inklusive lantbrukarnas kooperation Södra Skogsägarna.

Landsbygdsministerns agerande är så mycket mer ovanligt då han intervenerade på en annan kollegas fackområde, nämligen miljöminister Romina Pourmoktharis.

SMB har frågat miljöministern om hon kände till Kullgrens initiativ och var införstådd med det. Hennes pressekreterare Niki Westerberg meddelar att något klarläggande inte är att vänta:

Statsrådet har ingen möjlighet att svara på frågor om Kullgrens brev. Dem får du ställa till Peter Kullgren, skriver Westerberg i ett mejl till SMB.

SMB ställer nu via mejl motsvarande fråga till landsbygdsminister Peter Kullgren.