Den rödgröna regeringen presenterade igår sin vårbudget. Bland förlagen märks satsningar på klimatinvesteringar, skötsel och skydd av natur, giftfri miljö, solenergi och järnvägsunderhåll. Men budgeten får också kritik för att vara otillräcklig  när det gäller solenergi och fossilfria fordon.  

Regeringen satsar ”125 miljoner kronor för klimatinvesteringar i kommuner och regioner samt för installation av laddinfrastruktur för elfordon i vårbudgeten för 2015” och ytterligare 600 miljoner mellan 2016 och 2018.  Regeringens ambition är att ansökningar ska komma in under hösten så att beslut om en första omgång ska kunna tas under 2015.  Satsningen kan gå till projekt som ”ökad kollektivtrafik och cykling, ladd-infrastruktur för elfordon, utbyggnad av fjärrvärme, biogasanläggningar och andra innovativa tekniska lösningar.”, skriver regeringen.

Regeringen ökar investeringarna i skydd av värdefull natur med 250 miljoner kronor, vilket betyder att ”skyddet för biologisk mångfald utökas, flera naturskogar kan skyddas och flera marina reservat kan inrättas.” Budgeten för skötsel av värdefull natur utökas med 110 miljoner kronor som ska användas till exempelvis skötsel av naturreservat och vandringsleder. Arbetet med den marina miljön utökas med 20 miljoner kronor så att ”arbetet med att skydda havsområden och fiskarter kan förstärkas, bland annat genom att flera marina reservat inrättas”.Tillsammans med 50 miljoner kronor till myndigheter och arbete för en friskare miljö satsas 430 miljoner kronor på svensk natur under detta år. Totalt ska det satsas 4,3 miljarder under denna mandatperiod.

Kemikalieinspektionens budget för arbetet med en giftfri miljö utökas med fem miljoner kronor 2015 och därefter 10 miljoner kronor per år 2016-2018. De ska exempelvis användas till att ta fram ett åtgärdsprogram för att förhindra att kemikalier från brandskum hamnar i grundvattnet. Från och med 2016 satsas 50 miljoner kronor per år på att sanera förorenade områden. Det motiveras med att det idag finns ”cirka 1 300 områden i Sverige som är så förorenade att de utgör mycket stor risk för människors hälsa och miljön.” och att möjligheten att använda sanerad mark minskar trycket på tätortsnära natur.

Andra delar av regeringens budget som påverkar miljön är:

• Drift och underhåll av järnvägen får ytterligare 620 miljoner kronor 2015 med regeringens budget och 1,24 miljarder per år 2017-2019. Det kommer även att investeras 745 miljoner kronor på järnvägen 2015 och 1,87 miljarder under resten av mandatperioden. Järnvägssatsningen är en del av överenskommelsen mellan regeringen och Vänsterpartiet.
• Stödet till installation av solceller utökas med 150 miljoner kronor 2016.
• Hyresrätter som får investeringsstimulans ska ha 20 procent lägre energiförbrukning än Boverkets regler.
• Skatten på effekt i kärnkraftsreaktorer från 12 648 kronor per megawatt och månad till 14 770 kronor per megawatt och månad.
• Skatten på bekämpningsmedel höjs från 30 kronor till 34 kronor per kilo.
• Skatten på naturgrus höjs från 13 till 15 kronor per ton.

Mer om regeringens skatteförslag finns att läsa om här.

Klimat och miljöminister Åsa Romson (mp) om budgeten:

Regeringen gör tydliga satsningar på klimat och miljö. Vi presenterar insatser för klimatsmarta lösningar samtidigt som vi gör nödvändiga investeringar i biologisk mångfald och den skog våra barn en dag ska få njuta av. Regeringen gör även ansträngningar för att nå målet om en giftfri miljö för kommande generationer.

Centerpartiets ekonomisk-politiske talesperson Emil Källström är inte lika imponerad och säger till Dagens Nyheter att:

Miljöskatternas andel är bara en bråkdel av vad man höjer skatten på jobb och företagande. Miljöpartiet var än gång en allierad i tanken att växla skatter och öka miljöskatternas andel av skatteuttaget. Nu har man helt släppt den tanken.

Naturskyddsföreningen är positiv till förstärkningar inom kemikalieområdet och natur och miljöområdet:

Det är mycket bra att regeringen nu föreslår förstärkningar inom natur- och miljöområdet om drygt 400 milj kr. Förstärkningen med 250 milj kr till skydd av värdefull natur är särskilt värdefull, och nödvändig mot bakgrund av det hål i anslaget som det blev av den unika och mycket positiva satsningen på reservatsbildning i brandfältet i Västmanland. Utan den här förstärkningen hade många värdefulla skogsområden riskerat att avverkas, säger Johanna Sandahl som är Naturskyddsföreningens ordförande.

Däremot är Naturskyddsföreningen kritiska till förslaget om solceller:

När det gäller solceller är regerings förslag en besvikelse. Med tanke på att det redan ligger ansökningar på 600 miljoner i kö hos länsstyrelserna så innebär dessa pengar att det inte finns stimulans för att skicka in nya solcellstödsansökningar. Därutöver sätter regeringen käppar i hjulet för större solcellssatsningar på t ex skoltak och bostadsbolag genom att begränsa skattebefrielsen till max till drygt 140 KW. Det innebär att många tak i söderläget inte kommer att få solceller på taket, säger Svante Axelsson som är Naturskyddsföreningen generalsekreterare.

2030-sekretariatet som drivs av Fores är kritiska till att det saknas ”konkreta besked om hur regeringen avser att driva på utvecklingen mot en fossiloberoende fordonsflotta”:

Sverige har inte råd att förlora mera tid. Ju längre vi dröjer desto dyrare blir omställningen. Vi vill se initiativ på allt från biobränsle till beteendefrågor, säger Mattias Goldmann som är VD på Fores.