Rekordintensiv orkansäsong ger brist på namn
Meteorologiska världsorganisationen, WMO, har efter en redan intensiv orkansäsong fått slut på namn till nya orkaner. Istället kommer nya orkaner döpas efter det grekiska alfabetet. Det har bara hänt en gång tidigare och skapar oro för framtiden.
När Meteorologiska världsorganisationen, WMO, namnger stormar görs det i bokstavsordning och efter var i världen ovädret drar fram. Tropiska stormar på Atlanten får sina namn efter en bestämd namnlista som går från A till W och som sedan återanvänds vart sjätte år. Ett undantag är ifall ovädret orsakar stora materiella och mänskliga skador, då namnet stryks och ersätts. Bokstäverna Q, U, X, Y, och Z används inte, vilket innebär att det finns 21 namn på listan att använda.
När dessa sedan är slut används istället det grekiska alfabetet. Enda gången det har skett är 2005 då hela 28 tropiska stormar bildades och där den mest kända var orkanen Katrina som ödelade New Orleans och tog minst 1200 människors liv. Före det hade ingen orkansäsong efter andra världskriget inneburit fler än 19 tropiska stormar.
Fram till idag vill säga. När den tropiska stormen Wilfred nyligen fick sitt namn var alfabetet slut och det är enbart halvtid för orkansäsongen i Atlanten. Därför kommer nya stormar att döpas efter bokstäver i det grekiska alfabetet, med namn som Alpha och Beta.
Det finns flera orsaker till varför årets säsong väntas bli extremt aktiv. I nuläget är havsvattnet i den tropiska delen av Atlanten extremt varmt och den fjärde högsta sedan 1982 efter åren 2010, 2005 och 2017. Aldrig tidigare har temperaturen i haven varit så hög som under 2019 och aldrig har värmeökningen gått så snabbt.
Samtidigt var den vertikala vindskjuvningen – alltså hur vinden ändras i höjd – ovanligt låg under juli. Endast rekordsäsongen 2005 har sedan 1979 haft en lägre vindskjuvning i den tropiska delen av Atlanten och Karibien. Låg vertikal vindskjuvning är även gynnsamt för intensifiering av tropiska stormar och orkaner. Dessutom är sannolikheten för väderfenomenet La Niña högre i år än vanligt som kan stimulera bildningen av tropiska stormar på Atlanten.
Kopplingen mellan klimatförändringar och de extremväder vi nu ser i USA blir allt tydligare. Det vi ser idag i form av förändrade vädermönster, kraftigare orkaner, större skogsbränder, mer långvarig torka, smältande glaciärer och tinande permafrost, är direkt orsakade av människans utsläpp av växthusgaser.
Risken att en orkan utvecklas till att bli en kraftig orkan anses ha ökat med cirka 8 procent per decennium under perioden 1979 till 2017, enligt en studie i den vetenskapliga tidskriften PNAS. Samtidigt finns tecken på att orkanerna har saktat ner och rör sig framåt långsammare.
Enligt en studie i Nature har orkanernas framåtrörelse minskat i hastighet med 10 procent mellan 1949 till 2016, vilket innebär att en orkan kan ligga kvar över ett område längre och därmed hinner orsaka mer skada. Det var det som inträffade med orkanen Dorian över Bahamas förra året. På senare år har det även börjats diskuteras om stormar tenderar att betydligt snabbare utvecklas till en kraftig orkan, vilket var fallet med orkanen Laura. Även här anges den globala upphettningen som en tänkbar orsak.
Detta är enbart en av de tydliga förändringar vi ser av en allt varmare planet med rekordhöga koncentrationer av koldioxid i atmosfären. En tydligare väckarklocka än så ska inte behövas för att leda till förändring. Det kommer kosta många människoliv och stor förödelse att låta bli.
SMB kämpar för en hållbar framtid. Sedan starten 2010 har vår ideella redaktion drivit miljödebatten framåt genom nyhetsbevakning och granskningar. Nu vill vi utveckla vårt arbete – och vi hoppas att du vill hjälpa oss.
Stötta vårt arbete genom att swisha en slant till