(Tryck ENTER för fler alternativ)
Sökförslag:
Du kan trycka Shift + S för att få fram sökfältet när som helst och Esc för att stänga det.

Rekordstort ozonhål över Arktis

Foto: Pixabay

Något oväntat och oroväckande har ett stort ozonhål observerats över Arktis. Vanligtvis uppstår ozonhål av denna storlek bara över Antarktis. Enligt SMHI kan ozonskiktet bli så tunt i norra delen av Sverige till helgen att de som går på skidtur bör ta på solskyddsmedel.

I nuläget är det låga värden över Sverige men det är inte extremt lågt än så länge. Men framåt helgen sjunker de ytterligare och det ser ut att bli lägst under lördag och söndag. Det börjar vara dags att skydda sig mot UV-strålningen, särskilt om man är i fjällen och skidar på kalfjället.

Det säger Thomas Carlund, meteorolog på SMHI, till DN. Det tunna ozonlagret beror på att polarvirveln i år varit ovanligt stabil i Arktis och hållit den kalla luften där, menar han.

Det är första gången som ett så stort ozonhål uppstår i Arktis, och därför ses förtunningen som en tillfällig händelse. Just nu är ozonlagret rekordtunt och täcker ett område tre gånger så stort som Grönland. Ett ozonhål betyder dock inte att allt ozon är borta, utan att lagret är tunnare.

Varför förtunnas ozonlagret?

Ozonhål är annars något många förknippar med Antarktis, där ozonet normalt är tunnare, men även med kylskåp. Det var nämligen på 1980-talet som det upptäcktes att ozonskiktet över Antarktis sedan slutet av 1970-talet hade förtunnats varje vår.

I början var orsaken oklar, men tack vare forskning från Susan Solomon, atmosfärskemist, så kunde gåtan om ozonhålet över Antarktis lösas.

Hon kunde slå fast att det fanns ett samband mellan människans utsläpp av freoner och nedbrytningen av ozonlagret. Freoner används bland annat som drivgas i sprayflaskor och i kylskåp. För denna upptäckt fick hon Crafoordpriset 2018.

Tidigare hade man talat om att freonliknande ämnen skulle kunna orsaka en långsam förtunning under hundratals år. Att det plötsligt skedde en snabb förtunning var fullständigt oväntat.

Till skillnad från utmaningen med att minska utsläppen av växthusgaser slutade historien om det uttunnade ozonlagret lyckligt. Politikerna agerade snabbt, eftersom ozonhålet upplevdes som särskilt hotfullt och kunde kopplas samman med en ökad frekvens av hudcancer.

Konsumenter slutade köpa vissa produkter som innehöll freoner. Freonerna kunde dessutom enkelt bytas ut mot andra kemiska substanser och det ställdes inga krav på genomgripande livsstilsförändringar.

År 1987 skrev ett stort antal länder under Montrealprotokollet som numera ses en av tidernas mest lyckade internationella avtal. På bara tjugo år lyckades världen minska utsläppen med 98 procent och uttunningen av ozonlagret har stannat av. Man börjar även skönja en viss återhämtning över Antarktis.

Förhoppningen är att det är ett tillfälligt fenomen som sker över Arktis nu, och inte ytterligare en del av klimatkrisen.

Faktarutan

Ozon är en gas som består av syreatomer och som förekommer naturligt i stratosfären. Merparten av ozonet i vår stratosfär befinner sig cirka 10–50 kilometer ovanför våra huvuden. Det är denna ansamling som kallas ozonskiktet.
Ozon skyddar oss mot farlig UV-strålning. När skiktet tunnas ut når mer skadlig strålning ner till jordytan. Det kan få till följd ökad risk för hudcancer, skador på ögon och påverka vårt immunförsvar.
Ozonhalten varierar kraftigt under året, bland annat beroende på naturliga fenomen.

SMB kämpar för en hållbar framtid. Sedan starten 2010 har våra utgifter helt täckts av oss skribenter. Nu vill vi utveckla vårt arbete – och vi hoppas att du vill hjälpa oss.

Stötta vårt arbete genom att swisha en slant till

Läs vad vi vill göra
Tipsa!

Tipsa oss

Har du något du tror vi missat och kanske borde skriva om? Vi tar tacksamt emot alla tips du kan bidra med. Maila direkt till tips@supermiljobloggen.se eller fyll i formuläret nedan.





    SMB kämpar för en hållbar framtid. Sedan starten 2010 har våra utgifter helt täckts av oss skribenter. Nu vill vi utveckla vårt arbete – och vi hoppas att du vill hjälpa oss.

    Stötta vårt arbete genom att swisha en slant till

    Läs vad vi vill göra
    Du kan nu spara nyheter!

    Lägg till något för att läsa senare eller att kunna återkomma till.

    OBS! De sparas endast i den här webbläsaren.