Rekordvärme och extremväder: så blev 2022

Nya data från EU:s klimattjänst Copernicus Climate Change Service avslöjar ännu ett år av extrema klimathändelser med många höga temperaturrekord och stigande koncentrationer av växthusgaser i atmosfären. 2022 var det näst varmaste året någonsin för Europa och sommaren var den varmaste någonsin. 

Det blir alltmer tydligt att en oroande trend fortsätter, där 2022 inte blev något undantag. Förra året blev ytterligare ett år präglat av klimatförändringens effekter. Europa upplevde sin varmaste sommar hittills med värmerekord och extremväder och globalt ökar halterna av växthusgaser.

Det visar den senaste analysen från EU:s klimattjänst Copernicus 2022 Global Climate Highlights, en sammanfattning av det senaste årets temperaturer, växthusgaskoncentrationer och betydande klimat- och väderhändelser.

Sammanfattningen visar att flera höga temperaturrekord slogs både i Europa och över hela världen, medan andra extrema händelser som torka och översvämningar drabbade stora regioner. 2022 blev det näst varmaste året någonsin för Europa och sommaren var kontinentens varmaste någonsin, med den föregående sommaren 2021 tätt bakom. Den ovanliga värmen under senvåren och sommaren i Europa i kombination med brist på regn, klar himmel och torra jordar ledde till torka särskilt i de södra och centrala delarna av kontinenten. Torkan var sannolikt den värsta på 500 år. Tolv europeiska länder slog värmerekord.

Många länder rapporterade effekter på jordbruk, flodtransporter och energihushållning. Extremt torra förhållanden ledde också till ökad brandrisk vilket resulterade i ovanligt hög brandaktivitet i sydvästra Europa, särskilt Frankrike och Spanien. Omfattande skogsbränder under sommaren orsakade de högsta utsläppen på 15 år för EU och Storbritannien. För Frankrike, Spanien, Tyskland och Slovenien var det de högsta utsläppen under sommaren på åtminstone 20 år.

Globalt sett var 2022 det femte varmaste året, enligt Copernicus. Dock ligger de fjärde till åttonde varmaste åren väldigt nära varandra. Sammantaget har de senaste åtta åren varit de åtta varmaste någonsin uppmätta. Årsmedeltemperaturen låg 0,3°C över referensperioden 1991-2020, vilket motsvarar cirka 1,2°C högre än perioden 1850-1900. Denna period används vanligtvis som en proxy för den förindustriella eran. 

Stora klimatextremer observerades även globalt. I juli och augusti drabbades Pakistan av extrem nederbörd som ledde till katastrofala översvämningar som la en tredjedel av landet under vatten och orsakade över tusen dödsfall. Även Australien drabbades av flera episoder av utbredda översvämningar.

Avsmätningen av havsis fortsatte, där Antarktis upplevde ovanligt låga havsisförhållanden under hela året. Under den senare hälften av februari nådde Antarktis dagliga havsisutbredning ett nytt rekordlägsta.

Samantha Burgess, biträdande direktör för Copernicus Climate Change Service, betonade att ännu ett år av klimatextremer över hela Europa och globalt ger tydliga bevis på att det krävs att samhället omedelbart minskar koldioxidutsläppen och snabbt anpassar sig till det förändrade klimatet för att undvika de värsta konsekvenserna.

Atmosfäriska koldioxidkoncentrationer ökade med cirka 2,1 ppm (miljondelar), liknande de senaste årens uppgång. Metankoncentrationerna i atmosfären ökade med nära 12 ppb (miljarddelar), högre än genomsnittet, men under de senaste två årens rekordnivåer. Detta resulterade i ett årsgenomsnitt för 2022 på cirka 417 ppm för koldioxid och 1894 ppb för metan.

För båda gaserna är detta de högsta koncentrationerna från satellitregistret och de högsta nivåerna på över två miljoner år för koldioxid och över 800 000 år för metan. Vincent-Henri Peuch, chef för Copernicus Atmosphere Monitoring Service uttrycker oro för utvecklingen:

Växthusgaser, inklusive koldioxid och metan, är de främsta drivkrafterna för klimatförändringarna och vi kan se från våra övervakningsaktiviteter att atmosfäriska koncentrationer fortsätter att stiga utan tecken på att avta.

Väderfenomenet La Niña kvarstod under stora delar av året för tredje året i rad, vilket är ovanligt. Till skillnad från dess motsats El Niño sänker La Niña jordens medeltemperatur, vilket stärker oron för nya värmerekord framöver.

Till skillnad från december 2022, vars start var kallare än vanligt i flera delar av norra Europa, avslutades månaden ovanligt varmt. Även det nya året inleddes med en sällan skådad värmebölja med en avvikelse på över 10 °C.

Under presskonferensen, där analysen presenterades, svarade Carlo Buontempo vid Europacentret för medellånga väderprognoser ECMWF på en fråga om vad vi kan förvänta oss av klimatet 2023. Svaret löd att de inte gör förutsägelser, men att med tanke på trenden är det inte svårt att satsa på att det kommer bli varmare.