Risk att vinster från minskat matsvinn går förlorade

En ny studie i tidskriften Nature visar att om världens matsvinn halveras kan mellan 53 och 71 procent av de klimat- och miljömässiga vinsterna ätas upp av så kallade rekyleffekter, om de lämnas oreglerade.

Det är vida känt att världen slänger väldigt mycket mat, vilket i sin tur är en förlust för både miljö och klimat. Matsvinn orsakar 24 procent av alla växthusgasutsläpp från matproduktion och -konsumtion och sex procent av världens totala utsläpp. Om matsvinnet var ett land skulle det vara världens tredje största utsläppare, efter USA och Kina.

I snitt slängs 527 kalorier per person varje dag. Detta samtidigt som uppskattningsvis nästan 800 miljoner människor inte vet varifrån deras nästa måltid kommer. Många är överens om att världens matsystem behöver reformeras och förbättras, både för miljöns och matsäkerhetens skull. 

Om eller när matsystemen i framtiden väl lyckas att minska matsvinnet är det nästintill avgörande att så kallade rekyleffekter tas i beaktning, visar en ny studie publicerad i tidskriften Nature. En typisk rekyleffekt är att effektivisering och eller innovation leder till att en given produkt – i det här fallet mat – används effektivare och således blir billigare att konsumera, vilket i sin tur ökar användningen av den, i stället för att användningen minskar. Detta fenomen kallas även för Jevons paradox, och är ofta förknippad med den gröna energiomställningen

Mer än hälften av vinsterna uteblir

Forskarna utgår från ett scenario där världens matsvinn halveras, i enlighet med FN:s tolfte globala mål. Studien är den första i sitt slag som beräknar på en global nivå. Resultaten är konsekventa med tidigare, nationella, studier.

Studiens huvudsakliga slutsats är att om effektiviseringarna och innovationerna som är att vänta lämnas oreglerade kan stora delar av de klimat- och miljömässiga vinsterna försummas. Forskarna uppskattar att mellan 53 och 71 procent av de förväntade minskningarna av utsläpp samt av land- och vattenanvändning i sådana fall lär utebli. 

Rekyleffekter ökar även mattillgängligheten

Forskarna avstår i huvudsak från att komma med förslag på hur rekyleffekter kan stävjas, men lyfter i synnerhet en typ av åtgärd som de anser behöver utforskas vidare. Denna typ av åtgärd innebär att de förväntande minskade matpriserna från effektiviseringarna kompenseras med motsvarande ökande kostnader på mat som i nuläget inte ‘betalar’ för sin totala klimat- och miljöpåverkan behöver utforskas. Värt att här nämna är att en tysk mataffär nyligen testade att just låta klimat- och miljökostnader till fullo återspeglas i priset.

Forskarna belyser även att rekyleffekter beräknas öka mattillgängligheten – av antagandet att mat som i vanliga fall hade slängts istället hamnar på marknaden. Därför, påpekar de, är det viktigt att hämningar av rekyleffekter inte även hämmar just människors tillgång till mat på platser där det råder brist.