Så kan utsläppen från stålindustrin minska

Industrin orsakar ungefär en tredjedel av Sveriges klimatutsläpp, och branschen som orsakar störst utsläpp är stål- och järnindustrin. De står för 11 procent av Sveriges växthusgasutsläpp, något som ny teknik förhoppningsvis kan ändra på. 
Energimyndigheten har i en rapport tittat närmare på hur bland annat stål- och järnindustrins utsläpp kan minska.
Järn är huvudämnet i stål. Idag används kol och koks för att ta bort syre från järnmalmen när den omvandlas till metalliskt järn, vilket skapar stora koldioxidutsläpp. Men flera tekniker för koldioxidsnålt stål är under utveckling.
Så kan vätgas, bio-kol eller koldioxidlagring minska stålets utsläpp. 
VÄTGAS
Stålföretaget SSAB, gruvföretaget LKAB och Vattenfall driver tillsammans ett forskningsprojekt med syfte att använda vätgas istället för kol för att skilja järnet från syret.
Vätgas produceras genom att vatten delas upp i väte och syre med hjälp av el, genom så kallad elektrolysteknik. Det är dock en mycket energikrävande process, och för att stålet ska bli utsläppsfritt måste elen som används i vätgasproduktionen vara koldioxidneutral.
BIO-KOL
Ett annat alternativ för en klimatvänligare stålproduktion är att ersätta koks och kol med bio-kol, som skapas av att biologiskt material upphettas utan syre. Användningen av bio-kol skulle kunna minska utsläppen av koldioxid med cirka 30 procent, men kräver mycket biomassa.
CCS
Koldioxidlagring (CCS) är en teknik som kan minska utsläppen. Tekniken kan användas i kombination med fossila bränslen, vilket skulle halvera utsläppen. CCS kan också användas i ett scenario där delar av kolet och kokset ersätts av vätgas eller bio-kol, vilket skulle minska utsläppen med 80 procent.
Vid koldioxidlagring förs koldioxiden med tåg, båt eller rörledningar till platser där berggrunden bedöms ha rätt förutsättningar för att kunna lagra koldioxid, som i södra Östersjön och Skåne.
Det pågår också forskning för att med el och kemiska processer omvandla koldioxid från stålindustrin till myrsyra, etanol och butanol som i sin tur kan användas som råvara i kemiindustrin.