Rysslands invasion är en humanitär katastrof. Människors liv, rättigheter och friheter hotas. Kriget har dessutom redan orsakat stora miljöskador och är tätt sammanlänkat med världens möjligheter att hejda klimatkris och artutrotning. Här är fyra fokusområden att hålla koll på:
1. Energiförsörjningen
Kriget visar att samhällets fossilberoende är en säkerhetsrisk. Ryssland är världens tredje största oljeproducent och den näst största naturgasproducenten. Genom EU:s import av olja och gas är det alltså våra fossilpengar som finansierar anfallet mot de ukrainska invånarna.
Nu pågår intensiva samtal om huruvida EU ska stänga av ryssarnas fossilkran. Tyskland frös tidigt bygget av gasledningen Nordstream 2, vilket har fått det ryska ägarbolaget att gå i konkurs. I Sverige har Preem slutat köpa in rysk olja och Vattenfall sätter stopp för import av ryskt kärnbränsle.
Oavsett hur tuffa energisanktionerna blir råder det ingen tvekan om att el- och bränslemarknaderna redan påverkas. Höjda priser på el och drivmedel är att vänta, med stor inverkan på bland annat transporter och jordbrukssektorn. Det är ännu ett i raden av starka skäl till att snabba på energieffektivisering och utbyggnad av förnybar energi. Många, däribland EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen, har poängterat behovet av att snabbt accelerera mot gröna lösningar.
Men risken finns att en del makthavare ser energisituationen som en förevändning att vrida om fossilsamhällets tumskruvar ännu hårdare. När priset på el och diesel blev dyrare – redan innan krigets början – blev svaret från en rad svenska partier att försöka nedmontera klimatarbetet. Flera partier vill nu sänka bensinskatten, urholka reduktionsplikten och utöka subventioner till ett fortsatt beroende av olja och gas.
“Håll huvudet kallt. Nu är inte tillfället att sänka bränsleskatten eller backa på energipolitiken”, skriver Johan Rockström och Tomas Kåberger på SvD Debatt. Utsläppsminskningar om 60–70 procent behövs i alla sektorer till 2030, om bara åtta år. Då är det inte läge att genom utökade fossilbidrag utradera flera år av klimatpolitik.
2. Miljöförstöringen
Krigföring är föga förvånande extremt destruktivt för både klimatutsläpp och lokalmiljö, även om effekterna varierar beroende på konflikt. Kriget i Ukraina har redan orsakat allvarliga föroreningar av vatten och luft, skadat naturvärden och hotat naturresurser, enligt Conflict and Environment Observatory.
Det finns också stor oro för hur kriget påverkar Ukrainas jordbruk. Landet innehar en fjärdedel av världens “superfertila” jord och tillhör toppexportörerna av spannmål och vegetabilisk olja. Om produktionen sinkas och jordar förstörs leder det till stigande matpriser, som i sin tur kan leda till eskalerande konflikt på andra ställen i världen. Osäker livsmedelstillgång har till exempel varit en bidragande orsak till kriget i Jemen.
Till krigföringens miljöeffekter tillkommer också stora utsläpp av växthusgaser. Militära fordon och flyg, liksom militär infrastruktur och vapentillverkning, kräver enormt mycket fossil energi. Militära krafter – inklusive Sverige – redovisar oftast inte officiell utsläppsdata, men forskning visar att de största arméernas utsläpp av koldioxid är större än hela länders klimatpåverkan.
Krigets allvarligaste miljöpåverkan skulle orsakas om Putins kärnvapenhot förverkligas. Även en begränsad användning av kärnvapen skulle kunna få massiva miljöeffekter med spridning av radioaktivitet och förändrat klimat som orsakar missväxt och hungersnöd.
Säkerhetsexperter har också varnat för att kriget ökar risken för en olycka vid något av Ukrainas kärnkraftverk. Det är inte troligt att Ryssland medvetet attackerar kärnkraftverk, men det räcker med en förlupen missil för att orsaka väldigt stor skada. Detsamma gäller för Ukrainas många gruvor, raffinaderier och industrier, som vid potentiell olycka skulle orsaka en miljökatastrof.
3. Den globala tilliten
När världens länder enades om Parisavtalet 2015 var det en milstolpe i det globala miljöarbetet. För att internationella miljösamarbeten ska inledas, fortgå och – inte minst – växla upp takten krävs diplomatisk skicklighet och geopolitisk stabilitet. Ett krig i Europa ändrar spelplanen för detta. EU:s svar mot Ryssland har varit enhälligt, så det är möjligt att omvärldens samarbete i ett flertal hänseenden kan stärkas av kriget.
Samtidigt är Ryssland – som världens fjärde största utsläppare av växthusgaser – en nyckelaktör i klimatomställningen. Med kraftigt försämrade förhandlingsmöjligheter med en så avgörande spelare lär kommande förhandlingar gå ännu trögare än tidigare. Svårigheterna har redan visats sig i pågående miljömöten.
Förutsättningarna för den globala miljöpolitiken hänger också mycket på hur Kina, som är världens största utsläppare, hanterar Ryssland framöver. Under året ska de pandemiuppskjutna FN-förhandlingarna om biodiversitet hållas i kinesiska Kunming. Många har hoppats på att toppmötet ska leda till “ett Parisavtal för biologisk mångfald”, inte minst sedan senaste IPCC-rapporten visar hur viktigt det är att skydda djur och natur för att skapa motståndskraft mot klimatkrisen. Rysslands invasion har drastiskt ändrat förutsättningarna för ett lyckat avtal.
4. Tidsaspekten
Efter två år av pandemi hoppades många att de ekologiska kriserna äntligen skulle hamna i fokus hos världens makthavare. Så blir det inte. Kriget överskuggar givetvis hela det mediala och politiska landskapet. IPCC-rapporten – ett annars rimligt förstasidesstoff – hamnade följaktligen i Ukrainas skugga. Även den finansiella instabiliteten, liksom de stora kostnader som en allmän upprustning innebär, riskerar påverka länders möjlighet och vilja till de stora investeringar som den gröna omställningen kräver de närmsta åren.
Samtidigt tickar artutrotningen och klimatkrisen vidare. Vi har egentligen inte råd att vänta längre med att sluta använda fossila bränslen och ställa om samhället i grunden. Istället tvingas nu flera länder lägga tid, energi och resurser på ett fruktansvärt krig.
Vill du läsa mer om miljöeffekterna av Ukrainakriget?
Carbon Brief: What does Russia’s invasion of Ukraine mean for energy and climate change?
Conflict and Environment Observatory: Ukraine invasion: rapid overview of environmental issues
SMB: Hot om kärnvapen en katastrof för människa och miljö
SMB kämpar för en hållbar framtid. Sedan starten 2010 har vår ideella redaktion drivit miljödebatten framåt genom nyhetsbevakning och granskningar. Nu vill vi utveckla vårt arbete – och vi hoppas att du vill hjälpa oss.
Stötta vårt arbete genom att swisha en slant till
