← Tipsa oss!
Du kan trycka Shift + S för att få fram sökfältet när som helst och Esc för att stänga det.

Så vill FN förhindra framtida pandemier

Foto: Flickr: Ibama

För att kunna återställa våra samhällen efter covid-19 måste vi förstå drivkrafterna bakom pandemins uppkomst. Annars riskerar vi drabbas av framtida utbrott med minst lika förödande konsekvenser. Det varnar en ny rapport från bland annat FN:s miljöprogram som identifierar de risker som människans exploatering av naturen leder till och hur vi kan förhindra dessa.

Vetenskapen är tydlig i att om vi fortsätter att utnyttja vilda djur och förstöra våra ekosystem så kan vi förvänta oss att se en stadig ström av dessa sjukdomar hoppa från djur till människor under de kommande åren.

Det skriver Inger Andersen, chef för FN:s miljöprogram, i förordet till rapporten Preventing the Next Pandemic: Zoonotic diseases and how to break the chain of transmission, som sammanställts gemensamt av FN:s miljöprogram (UNEP) och (ILRI), ett internationellt forskningsinstitut för boskapsdjur.

Zoonoser granskas

Rapporten är en av de första att specifikt fokusera på miljöaspekterna av smittsamma sjukdomar som sprids från djur till människa, så kallade zoonoser, i förhållande till covid-19-pandemin. Den är tänkt att fungera som ett första steg i att förstå hur dessa zoonoser överförs för att kunna förhindra framtida nästa pandemi.

Cirka 60 procent av alla mänskliga infektioner beräknas nämligen ha ett animaliskt ursprung, och av alla nya och framväxande mänskliga infektionssjukdomar har cirka 75 procent  ”hoppat” mellan arterna från djur till människor. De flesta kommer från domesticerade djur, exempelvis boskap och husdjur, där kontaktytorna är många. Men ibland uppstår nya sjukdomar från vilda djur, vilket kan få oerhörda konsekvenser.

Sju drivkrafter till sjukdom

Rapporten identifierar sju mänskliga handlingsfaktorer som mest troligen driver den ökande uppkomsten av zoonotiska sjukdomar:

  1. Ökad efterfrågan på animaliskt protein
  2. Intensivt och ohållbart jordbruk
  3. Ökad användning och utnyttjande av vilda djur
  4. Ohållbart utnyttjande av naturresurser som accelereras av urbanisering
  5. Ökat resande och transport
  6. Förändringar i livsmedelskedjorna
  7. Klimatförändringar

Dessa sju drivkrafter utgör ett av tio huvudsakliga budskap som riktas till beslutsfattare. De andra utgörs av bland annat av behovet av bättre vetenskapliga underlag för både beslutsfattare och civilsamhälle och en ökad medvetenhet, behovet av att agera snabbt, en bättre övervakning, biosäkerhet och kontroll, en hållbar förvaltning av land och hav, och en stärkt kapacitet bland hälsoaktörer.

One Health ska minska risken för zoonoser

Alla rekommendationer i rapporten baseras på ett One Health-perspektiv, ett tvärvetenskapligt synsätt att se på smittämnen som cirkulerar mellan djur, människor och i naturen. Man kan se det som ett mer ekologiskt folkhälsoperspektiv. Eftersom smittan kan överföras via vatten, livsmedel eller med smittbärare som myggor och fästingar behöver olika professioner som veterinärer, läkare, biologer, ekonomer, beteendevetare och andra arbeta tillsammans. 

Även om termen “One Health” är ganska ny har konceptet länge erkänts både nationellt och globalt, men det är först under de senaste åren som konceptet fått ett mer erkännande hos de som arbetar med folkhälsa och djurhälsa. Det är ingen slump att sex forskare från SLU nyligen efterlyste ett sådant perspektiv på DN Debatt.

Deras argument är att rika länder måste satsa brett för att hejda förödande framtida pandemier istället för att snävt fokusera på att bara förbjuda handel med vilda djur, där mycket av debattfokus hamnat under covid-19. Ett förbud, menar SLU-forskarna, fungerar nämligen dåligt i resurssvaga miljöer där människor kämpar mot undernäring och en balanserad reglering av matmarknader skulle gagna folkhälsan bättre.

Behovet av förändring

FN-rapporten går i linje med tidigare studier som pekat på den ökande risken för fler framtida pandemier som miljöpåverkan, industriell djurproduktion och minskad biologisk mångfald medför. Forskare hos IPBES har tidigare varnat för att covid-19 “kanske bara är början”.

Under covid-19 har det blivit tydligt att den ökade efterfrågan av kött inte enbart lett till uppkomsten av covid-19 utan världens köttfabriker pekas även ut som stora smittspridare, nu senast i Brasilien. Därmed visar det på ett dubbelt problem med människans hantering av djur som dels för över smittan från vilda djur och sedan vidmakthålls genom den industriella köttindustrin.

Covid-19 är ett tydligt exempel på hur framtiden kan komma att se ut om vi inte blir bättre på att förstå drivkrafterna bakom pandemier och liknande utbrott. Trots det har investeringar och politisk vilja än så länge lyst med sin frånvaro när det gäller att hindra dessa sjukdomar från att uppstå. I förordet till rapporten skriver generaldirektören för ILRI att hittills har ansträngningarna för att kontrollera zoonotiska sjukdomar snarare varit reaktiva istället för proaktiva, men att covid-19 har gjort det tydligt att detta nu måste ändras.

Samtidigt har regeringar i världens rika länder visat att det går att ta fram stora ekonomiska resurser för återuppbyggnad av de egna samhällena efter covid-19-pandemin. Om en bråkdel av dessa medel satsades på uppbyggnad av infektionsförebyggande och miljösmarta strukturer i fattiga länder skulle möjligheterna att hejda nästkommande pandemier avsevärt förbättras.

Därför får vi hoppas att politiker nu tar tillfället i akt att agera. Att upprätta ett Parisavtal för den biologiska mångfalden som föreslagits av forskare kan vara ett första steg. Inger Andersen skriver i förordet till den gemensamma rapporten att möjligheten till förändring nu finns när en återställning av samhället efter pandemin ska ske:

Om mänskligheten ger naturen en chans att andas kommer det att vara vår främsta allierad när vi försöker bygga en rättvisare, grönare och säkrare värld för alla. 

SMB kämpar för en hållbar framtid. Sedan starten 2010 har våra utgifter helt täckts av oss skribenter. Nu vill vi utveckla vårt arbete – och vi hoppas att du vill hjälpa oss.

Stötta vårt arbete genom att swisha en slant till Kopierad123 270 12 33

Läs vad vi vill göra
Tipsa!

Tipsa oss

Har du något du tror vi missat och kanske borde skriva om? Vi tar tacksamt emot alla tips du kan bidra med. Maila direkt till tips@supermiljobloggen.se eller fyll i formuläret nedan.





SMB kämpar för en hållbar framtid. Sedan starten 2010 har våra utgifter helt täckts av oss skribenter. Nu vill vi utveckla vårt arbete – och vi hoppas att du vill hjälpa oss.

Stötta vårt arbete genom att swisha en slant till Kopierad123 270 12 33

Läs vad vi vill göra