SD ansluter sig till svenska klimatmål för 2045

Regeringen och Sverigedemokraterna säger sig vara överens i klimatpolitiken och målet om nettonollutsläpp år 2045. En överenskommelse har slutits mellan Tidöpartierna, konstaterade en nöjd statsminister Ulf Kristersson (M) vid en gemensam presskonferens på tisdagen. Frågan som infinner sig är om det innebär några eftergifter alls för klimatskeptiska SD.

Statsministern hade sällskap av sina ministrar för klimat och miljö samt energi och näring, Romina Pourmokhtari (L) och Ebba Busch (KD), samt SD:s klimatpolitiska talesperson Martin Kinnunen.

Och kvartettens samlade budskap var alltså att det råder samstämmighet i regeringsunderlaget. Sverige ska genomföra en omställning som om 22 år – 2045 – innebär att det inte släpps ut några växthusgaser alls som inte kompenseras med motsvarande upptag i mark och skog, eller lagras på andra sätt.

Vägen dit går via, förkunnade Ulf Kristersson, en massiv satsning på fossilfri el, med kärnkraft som huvudspår, fortsatt ekonomisk tillväxt, utvecklad svensk konkurrenskraft och med EU:s klimatpolitik som utgångspunkt.

EU har en central roll, som både genomdriver europeiska utsläppsminskningar och har en uppgift som global påtryckare, framhöll Kristersson.

Den strukturomvandling som nu väntar svenskt näringsliv är omfattande, slog han fast – samtidigt som omställningen inte kan tillåtas innebära någon förändring alls av traditionell svensk välståndspolitik.

– Klimatomställningen kan bara lyckas i en ekonomi som växer och är bara hållbar om den går att går att förena med svensk välfärd. Det är förutsättningen för folkligt stöd, sa Kristersson.

Tidöpartierna är inte ensamma här. Om detta synsätt råder i det närmaste konsensus i riksdagen och i stora delar av ekonomkåren.

Inom klimat-, miljö och resursteoretisk forskning är bilden däremot den motsatta. Här hävdas att traditionell ekonomisk tillväxt med ökad energi- och råvaruanvändning är, och historiskt har varit, intimt förknippad med högre utsläpp, och inte tvärtom.

Ingen eftergift för SD att godkänna klimatmål

Frågor på det temat hördes dock inte vid den efterföljande frågestunden i riksdagshuset. Däremot ville reportrarna höra med Kinnunen om hur stor eftergift det egentligen är för SD att ansluta sig till klimatmålen för 2045 – SD har stått utanför uppgörelsen, och sa även nej till att Sverige anslöt till Parisavtalet 2016.

Kinnunen såg inte besvärad ut. Han konstaterade att det inte finns något i överenskommelsen som talar om framtida höjda priser på fossila bränslen, till exempel. Han välkomnade uppgörelsen som innebär att de svenska etappmålen – och inte minst det långtgående transportpolitiska för 2030 – nu ses över.

Kinnunen pekade också på att Sverige har möjlighet, inom ramen för EU:s regelverk, att till exempel använda utsläppskrediter som andra länder inte behöver utnyttja.

”Svenska utsläpp minskar hela tiden”

Klimatminister Romina Pourmokhtari (L) fick frågan om när de svenska utsläppen ska börja minska igen – regeringen har ju själv konstaterat att de kommer att stiga som en följd av sänkta bensin- och dieselpriser. Hon gav först ett märkligt svar:

– De minskar hela tiden. Och vi är nu närmre målen för 2045 än den tidigare regeringen var.

Reporten ställde sin fråga en gång till och påpekade att regeringen själv säger tvärtom.

– Detta handlar ju om prognoser om vad som händer från 2024. Vi kommer att ha goda möjligheter att minska utsläppen och kommer att visa det i den kommande klimathandlingsplanen. Den kommer att vara mycket konkret, korrigerade sig ministern något.

Något hann även sägas om skogens roll i klimatomställningen. Det gjordes klart att regeringen med kraft motsätter sig alla strävanden efter att minska det idag rekordhöga virkesuttaget, trots de ökade kraven på kolbindning i skog och mark i och med EU:s nya klimatlagstiftning.

– Minskad avverkning är inte ändamålsenligt för den här regeringen, betonade Romina Pourmokthari och fick snabbt bifall av SD:s Martin Kinnunen.