Skarp kritik mot regeringens jordbruksplan: ”Sämre för klimatet”

Den svenska regeringens förslag till EU om strategisk jordbruksplan fick bistra omdömen när dess miljökonsekvenser granskades av en oberoende konsult. Regeringen berättar dock inte i sin information med ett endaste ord om de många invändningarna – och ansvarig minister, Anna-Caren Sätherberg (S) läste aldrig rapporten innan planen godkändes.

Jordbruksstrategin utgör det svenska beskedet till EU om hur GJP, det vill säga unionens gemensamma jordbrukspolitik, ska bedrivas i Sverige nästkommande fem år, 2023-2027. Enorma pengar ligger i potten – totalt för hela unionen drygt fyra biljoner, eller över 4000 miljarder svenska kronor, för de fem åren.

Den svenska andelen är såklart lägre, men handlar ändå om 60 miljarder kronor, inkluderat både EU-pengar och Sveriges egna medel. EU:s samlade jordbrukspolitik ska enligt målen nu bidra såväl till klimatomställningen som till att öka den biologiska mångfalden, där EU satt tydliga mål till år 2030.

Fortsatt stor påverkan på klimat, vatten och biodiversitet

Nytt sedan den senaste revideringen av unionens jordbrukspolitik är också att medlemsländerna ska bifoga en miljöbedömning av sina jordbruksplaner, där effekterna av åtgärderna granskats. Uppdraget att göra den analysen lämnade Jordbruksverket till konsultföretaget Professional Management, som under decennier bedrivit komplicerade analyser och utvärderingar.

Det är dessvärre ingen särskilt positiv bild som framträder i rapporten. Även om det finns ett ”visst mått av nytänkande, flexibilitet och förenkling” är den samlade bedömningen att planen totalt sett medför främst negativa, och stora, effekter på klimatet och att den inte heller bryter den fortsatta trenden med minskad biologisk mångfald i jordbrukslandskapet.

Här följer några av slutsatserna i konsulternas rapport:

• Det finns en tydlig risk för att den strategiska planens åtgärder sammantaget har fortsatt övervägande negativa och betydande effekter på klimatet jämfört med läget idag.

• Förslagen till åtgärder riskerar att inte bryta den negativa trenden för biologisk mångfald i jordbrukslandskapet – det vill säga att de fortsatta miljöeffekterna av planen är negativa och betydande, särskilt för de örtrika betesmarkerna.
• Det finns en tydlig risk för att planens åtgärder sammantaget inte i tillräcklig grad hindrar negativ påverkan på mark, sjöar, floder och grundvatten och inte heller bidrar tillräckligt i enlighet med reglerna i Vattendirektivet och dess åtgärdsprogram.
• Effekterna för utvecklingen för jordbruket är fortsatt negativ. Trots uttalade behov av att expandera det svenska jordbruket, genom att stärka lönsamhet och konkurrenskraft, så innebär budgeten att man räknar med ett tapp på ytterligare 45 000 hektar mark (från 2020), trots att det generella gårdsstödet förenklas. Det är uppenbart att inte tillräcklig hänsyn har tagits till de särskilda kraven på lönsamhet.

Regeringen ignorerade rapporten

Professional Management betonar att deras bedömningar är osäkra, eftersom dessa baseras så gott som helt på tidigare utsända underlag från regering och departement. Faktum är att konsulten knappt fick någon tid på sig alls att sätta sig in i de senaste skrivningarna – trots att det slutliga förslaget innehöll stora förändringar och är ytterst komplext.

Det samlade förslaget till strategisk plan överlämnades till förhandsutvärderaren (konsulten själv, red:s anmärkning) samtidigt som underlaget lämnades till gemensam beredning (GB) i Regeringskansliet, vilket var två arbetsdagar innan utkast till slutrapport från förhandsutvärderingen skulle överlämnas, skriver rapportförfattarna lakoniskt om tidspressen.

Den här brådskan kan vara en av orsakerna till att självaste jordbruksministern alltså inte tagit del av konsulternas invändningar innan regeringens beslut att anta sin strategiska plan. I en intervju med nyhetsbyrån Altinget säger Anna-Caren Sätherberg att hon aldrig hann sätta sig in i detaljerna i rapporten innan regeringsbeslutet den 16 december, men lovar att läsa den i efterhand och återkomma kring de frågor som väckts.

”Går i motsatt riktning”

På regeringens hemsida citeras inte på någon plats de kritiska synpunkterna i miljöbedömningen. Experterna får däremot medhåll i sin kritik av de båda miljöorganisationerna Naturskyddsföreningen och WWF, Världsnaturfonden.

Deras kommentarer andas stor besvikelse. ”Regeringen fortsätter ungefär som förut. Istället för att öka befintliga, eller införa nya, stöd till minskad användning av bekämpningsmedel, skötsel av naturbetesmarker eller återvätning av utdikad mossmark”, framhåller Naturskyddsföreningens generalsekreterare Karin Lexén.
”Medan EU-kommissionen betonar vikten av åtgärder som ökar kolinlagringen i jordbruksmark går regeringen i motsatt riktning och föreslår att dagens vallersättning i slättbygd tas bort” påpekar Världsnaturfondens jordbruksexpert Jenny Jewert.

WWF ställer också frågan om miljöbedömningen av den strategiska planen alls hann användas eftersom denna blev klar i stort sett samtidigt som regeringen fattade sitt beslut. ”Tanken är att miljöbedömningen ska vara ett vägledande beslutsunderlag inför de svåra prioriteringarna” konstaterar man.

Regeringen lämnar dock en möjlighet öppen för kritiker och intresserade att framföra synpunkter. Den 21 januari ska ett så kallat digitalt sakråd hållas om jordbruksplanen, enligt besked på regeringens hemsida. Närmare uppgifter om mötet ska lämnas längre fram.