Samiska renskötare har väckt åtal mot den norska vindkraftsparksbygget. Enligt Gunn-Britt Rette, chef för Arktis och miljöavdelningen i Samerådet, har man i Norges övergång till förnybar energi inte tagit hänsyn till samiska intressen. Hon påpekar att den arktiska regionen – där de flesta samer bor – inte bara påverkats oproportionerligt av klimatförändringarna men nu också utnyttjas som en källa till förnybar energi.
Antalet vindkraftverk i Norge har fyrdubblats under de senaste tio åren. Tanken är att 278 vindkraftverk i de norska fjällen ska förse Europa med förnybar energi. Men vindkraftsparker innebär naturligtvis mer än bara vindturbiner och förnybar energi. Det kräver också att vägar och elnät utvecklas i fjällområdet. Konsekvenserna är en infrastruktur som splittrar upp den tidigare orörda fjällnaturen som är unikt med flera hotade arter som berguv, kungsörn och pilgrimsfalk.
Samiska renskötare har väckt åtal mot den norska vindkraftsparksbygget i Øyfjellet, som planeras bli en av de största vindkraftsparkerna i Norge. De anklagar vindkraftverkskonstruktörerna för att bryta licensavtal som garanterat att byggandet inte skulle störa renarnas migration.
”Opinionen har varit delad och man har inte riktigt vetat vad det här handlar om. Man har tänkt att det handlar om ren energi. Men nu då man får se vilket ingrepp det är i naturen, så blir fler och fler emot”, säger Hallgeir Opdal från Det norska Naturvernforbundet till Svenska Yle.
Många samer ser vindkraftsparker som ett hot mot deras kultur och leverne, eftersom de kilometerlånga vindkraftsparkerna ofta byggs i områden som används för renskötsel. Renarna vill inte gå nära vindkraftverken på grund av oljudet vindturbinerna för med sig och vintertid finns det risk för iskastning från rotorbladen. Det går inte heller att röra sig i området med snöskoter på grund av steniga och ojämna vägkanter, vilket försvårar renskötseln avsevärt.
”Det samiska folket är inte de som har bidragit mest till klimatförändringarna, men vi verkar vara de som måste bära den största bördan”, säger Gunn-Britt Retter, chef för Arktis och miljöavdelningen i Samerådet.
Enligt internationell lag skall samer ha inflytande i frågor som berör dem, och staten är skyldig att vidta positiva åtgärder för att garantera samernas möjlighet att behålla och utveckla sin kultur. Det är inte första gången vindkraftsparker diskuteras i samband med samernas rättigheter. FN:s rasdiskrimineringskommitté CERD beslöt 2018 att vindparksbygget på Storheia ska stoppas. Trots det har den norska regeringen tillåtit att bygget fortsätter eftersom FN:s beslut inte är bindande, utan endast är en rekommendation.
”Jag tycker det är ledsamt att vi som Norges urbefolkning inte blir hörda i den här saken. När den nya generationen tar över så måste de minska på antalet renar eller kanske helt sluta. Det är helt säkert”, säger renskötaren Terje Haugen som i tio år har han kämpat mot att vindkraftsparken ska byggas.
I nuläget ser det mörkt ut för renskötarna, och den norska regeringen kommer antagligen gå hårt på för att säkra byggandet av vindkraftsparken trots att detta trampar på urbefolkningens rättigheter.
Vill ni veta mera om hur en förstärkning av samernas rättigheter är att stärka naturen kan ni läsa den här artikeln som Supermiljöbloggen tidigare publicerat.
SMB kämpar för en hållbar framtid. Sedan starten 2010 har vår ideella redaktion drivit miljödebatten framåt genom nyhetsbevakning och granskningar. Nu vill vi utveckla vårt arbete – och vi hoppas att du vill hjälpa oss.
Stötta vårt arbete genom att swisha en slant till
