På måndag lämnas den statliga skogsutredningen över till regeringen. Betänkandet får svidande kritik från landets miljöorganisationer.
Skogsutredningen med namnet Stärkt äganderätt, flexibla skyddsformer och naturvård i skogen var tänkt att lösa den långvariga konflikten mellan produktionsmålen och miljömålen i svensk skogspolitik. Utredningen var en av Centerpartiets vinster i förhandlingarna om Januariavtalet.
Men både WWF och Naturskyddsföreningen menar att utredningens förslag kommer slå hårt mot skogens naturvärden.
Vi befinner oss i ett mycket allvarligt läge både vad gäller den biologiska mångfalden och klimatet. Varken skogspolitiken eller lagstiftning rörande skog och skogsbruk har hängt med i samhällsutvecklingen, och istället för att leverera lösningar på de största kriser vi står inför riskerar den statliga utredningen att försvåra arbetet med en effektiv naturvård i skogen, säger Johanna Sandahl, ordförande i Naturskyddsföreningen.
Supermiljöbloggen har tidigare rapporterat om att Januariavtalet och utredningen skrotar de så kallade nyckelbiotopsinventeringarna, vilket riskerar leda till att ekologiskt viktiga områden avverkas innan de ens upptäcks. Naturskyddsföreningen kritiserar också att transparensen i systemet minskar, vilket kan spä på konflikten mellan skogsägare och de som vill värna skogen.
En annan punkt som får vållat stor uppmärksamhet är att skydd av skog ska ske genom frivilliga initiativ från markägare. WWF menar att detta redan har testats – med dåliga resultat som följd.
Det blev områden med lägre naturvårdskvalitet och högre kostnader. Att ha frivillighet som huvudstrategi vore ett stort systemskifte. Det bör snarare vara ett komplement. Vi riskerar att förlora de mest värdefulla områdena, säger Linda Berglund, senior skogsrådgivare på WWF och medlem i utredningens expertgrupp, till DN.
Bland de positiva effekterna av utredningen pekar både WWF och Naturskyddsföreningen ut förslaget om att skydda 100 mil fjällnära skog.
Det här är Sveriges motsvarighet till skogarna i Amazonas, eller Borneo. Det finns inget liknande i hela Västeuropa, säger Tommy Ek, utredningssekreterare till Aftonbladet.
Idag är över hälften av alla våra rödlistade arter, 2300 stycken, direkt kopplade till skogen. Dessa arter är livsviktiga för att behålla den biologiska mångfalden och säkra ekosystemtjänster för Sveriges invånare. Samtidigt är skogen huvudråvara i Sveriges stora satsningar på biobränslen.
Skogen räcker inte till allt. De här målen krockar med varandra, så som de är formulerade i dag, säger utredaren Agneta Ögren, som ansvarat för utredningen.
Läs mer om den svenska skogen:
Vad ska vi med skogen till? Del 1
Vad ska vi med skogen till? Del 2
Vad ska vi med skogen till? Del 3
SMB kämpar för en hållbar framtid. Sedan starten 2010 har vår ideella redaktion drivit miljödebatten framåt genom nyhetsbevakning och granskningar. Nu vill vi utveckla vårt arbete – och vi hoppas att du vill hjälpa oss.
Stötta vårt arbete genom att swisha en slant till
