Skyddet av åkermark ses över

ATL rapporterar att regeringen ger jordbruksverket i uppdrag att se över hur det lagliga skyddet för åkermark fungerar.

Lantbrukarnas Riksförbund har tidigare krävt en statlig utredning om lagstiftningen men regeringen är mer försiktig och nöjer sig med att ge jordbruksverket fram till den 30 september att se över hur lagen tillämpas.

Bakgrunden till LRF’s och många andras krav på en översyn av lagstiftningen är att mycket åkermark förstörs när den används för att bygga nya bostads- och industriområden eller vägar och järnvägar. Enligt en rapport från Jordbruksverket exploaterades ca 3000 hektar jordbruksmark för bebyggelse och infrastruktur under perioden 2006-2010 vilket verkar vara en ökning jämfört med den tidigare mätperioden 1998-2005 (olika mätmetoder försvårar jämförelser). 3000 hektar är visserligen rätt mycket men det bör ställas i relation till att dom största förlusterna av jordbruksmark beror på igenväxning eller att man planterar skog på den, å andra sidan kan sådan mark återställas medan jordbruksmark som hårdgjorts (bebyggts) inte går att återställa.

I dagsläget består det lagstadgade skyddet för jordbruksmark av en skrivning i Miljöbalkens 3 kapitel, paragraf 4 som säger att: …Brukningsvärd jordbruksmark får tas i anspråk för bebyggelse eller anläggningar endast om det behövs för att tillgodose väsentliga samhälls-intressen och detta behov inte kan tillgodoses på ett från allmän synpunkt tillfredsställande sätt genom att annan mark tas i anspråk…. 

Eftersom kommunerna har planmonopol, dvs rätt att själva bestämma över sin markanvändning förutom när lagen uttryckligen säger nåt annat, så blir det på sätt och vis så att kommunerna själva bestämmer vad som väsentliga samhällsintressen och hur dom kan tillgodoses på ett tillfredsställande sätt. Länsstyrelserna kan visserligen ingripa om man anser att skälen inte är tillräckliga men i dagsläget har dom inte mycket att stödja sig på i ett sådant fall, något som vissa menar skulle kunna förändras om även jordbruksmark kunde utses till riksintresse på samma sätt som natur- och friluftsområden kan. Ett annat förslag är att göra skydd av jordbruksmark till ett nationellt miljömål, något som föreslagits av bland annat Jordbruksverket.

Men som det ser ut just nu ligger alltså bollen till stor del hos kommunerna, vissa kommuner har tagit tag i frågan, andra tänker ta tag i frågan och vissa har ingen plan för det; i en undersökning från SLU som gjordes 2011 svarade 78 kommuner att dom hade eller tänkte ta fram en policy för bevarande av åkermark. Trots att många kommuner alltså tar frågan på allvar så byggs det fortfarande på värdefull åkermark, vi hoppas att jordbruksverkets utredning ger upphov till konstruktiva och konkreta förslag på hur förlusten av jordbruksmark ska kunna stoppas.