SLU-studie om ”nyttiga” kalhyggen skapar bråk

Redan tio år efter kalhuggning tas mer koldioxid upp än vad som läcker ut från den avverkade ytan. Det är resultatet från en SLU-studie som har lett till bråk efter ett tv-inslag som beskrev kalhuggning som bra för klimatet.

I studien från Svenska Lantbruksuniversitetet undersöktes kolbalansen på många platser i ett 68 kvadratkilometer stort skogsområde i sydöstra Västerbotten. Forskarna tittade på hur kolbindning och kolläckage varierar i trädbestånd av olika åldrar, och hur balansen ändras efter avverkningar.

Man kom fram till att läckaget av kol från själva marken, genom nedbrytning av organiskt material, inte blev avsevärt högre efter kalhuggningar än vad som frigörs från marken. Det som ledde till sämre kolbalans var att det inte fanns några växande träd som band kol efter att de avverkats. Dock rådde redan tio år efter kalhuggningen balans och därefter ökade nettoupptaget allt eftersom träden växte till sig.

Resultaten feltolkade av Svt

Resultatet kan ses som kontroversiellt i miljö- och klimatdebatten eftersom det skulle kunna tolkas som ett stöd för det nuvarande hårdhänta svenska skogsbruket. Och precis så skildrades ämnet också i ett Svt-inslag som fått skarp kritik.

Inslaget skildrar studiens resultat som att kalhyggen verkar kunna ge ”klimatnytta.” Men det är en missvisande bild av vad man kommit fram till, säger även forskarna bakom rapporterna i en uppföljning DN gjort. Till DN säger Matthias Peichl, professor på SLU och ansvarig för studien, att någon sådan slutsats inte kan dras.

En annan forskare som tillfrågas i artikeln, Anders Lindroth, konstaterar att studien inte skiljer sig nämnvärt från tidigare resultat beträffande hur snabbt kolupptaget och kolläckaget i skogsmark når balans efter avverkning. Enligt SLU-studien nås kolbalansen cirka tio år tidigare än vad som visas i annan forskning. Men forskaren påpekar en brist i materialet: inga kalhyggen yngre än fem år har undersökts. Kolläckaget kan vara som störst de närmsta åren efter avverkning.

SCA prisar SLU-studien

I Svt:s inslag prisar föga oväntat skogsbolaget SCA den nya studien från SLU. ”Det är viktigt att basera debatten på vetenskapliga fakta, och här är ett exempel som stödjer vår sak”, säger en företrädare för SCA.

Liksom en rad andra företag är SCA certifierade för att garantera hänsynstagande i produktionen och ansvarsfullt skogsbruk.

En granskning i DN gav nyligen exempel på hur bolaget bedriver sitt ”ansvarsfulla” skogsbruk. En naturskog i Arjeplogs kommun med höga skyddsvärden och som var på väg att bli naturreservat blev delvis föremål för en brutal slutavverkning mitt i handläggningen av reservatsbildningen, visade DN.

Under alla mina år av kamp mot skogsindustrin är det här det värsta jag sett. Men med tanke på att bolagen hittills fått behålla sina certifieringar oavsett vad de gör så lär det väl inte hända något, sa Leif Lundberg från närbelägna Maskaure sameby till tidningen.

Enligt granskningen fick SCA redan 2018 information från länsstyrelsen om planerna på reservatsbildning och avråddes av Skogsstyrelsen från att genomföra avverkningar. Nu gjordes det efter några år ändå, till följd av ett ”missförstånd” lyder bolagets förklaring.

Alternativa metoder inom skogsbruket bra för den biologiska mångfalen

Skogsbruk med alternativa, mer hänsynsfulla metoder utan kalhuggning ger stora fördelar för den biologiska mångfalden, bland annat eftersom bestånden blir mer varierande i ålder. Detta finns det starkt forskningsstöd för.

Samtidigt som skonsamma bruksmetoder, där gamla träd sparas och fortsätter att binda kol sannolikt skulle förbättra kolbalansen jämfört med kalavverkning, och alltså även gynna klimatet.

Varför dominerar kalhuggning fortfarande skogsbruket?

Men varför är då kalhuggning fortsatt så dominerande i det svenska skogsbruket? Svaret är, enligt en studie vid Lunds universitet, i hög grad traditioner, normer och bristande utbildning kring de alternativ som ändå finns.

SLU:s studie om kolbalansen finns att läsa i sin helhet här.