SMB granskar IF Metall: Gruvindustri och energi

Under första maj gör SMB en minigranskning av fyra fackförbund: Unionen, IF Metall, LO och Kommunal. Med hundratusentals medlemmar har förbunden stor makt att driva en hållbar utveckling framåt – eller sätta käppar i hjulet för nödvändiga åtgärder.
Med stor makt kommer stort ansvar, så tar fackförbunden ansvaret kring miljö och klimat som de borde? Vilka miljöfrågor driver de egentligen? Det försöker SMB reda ut i en minigranskning.
Se alla fackinlägg här.

• Fackförbund: IF Metall
• Medlemmar: 313 000
• Yrkesgrupper: Inom bland annat plast-, läkemedels-, byggnadsämnes-, stål-, kemi-, gruv- och verkstadsindustrin.

Bakgrund: IF Metall kallar sig ett feministiskt fackförbund och arbetar inom stora delar av den svenska industrin, bland annat inom plast-, läkemedels-, byggnadsämnes-, stål-, kemi- och verkstadsindustrin. Områdena täcker mycket av industrin som står för stora delar av sveriges utsläpp, vilket innebär att IF Metalls medlemmar måste beröras i omställningen till ett hållbart samhälle.

IF Metalls miljöarbete

Energi

IF Metall har påverkat miljömålsberedningens arbete genom LO, har genom ”samtal” bevakat EU:s utsläppshandelssystem och även påverkat energiöverenskommelsen med en rapport. Förbundet har tagit fram en energipolitisk rapport med fyra prioriterade områden.

1. Sätt inget tak för Sveriges energianvändning. Fokus bör vara att effektivisera energianvändningen per producerad enhet/volym.
2. Sverige bör i första hand fokusera på en utbyggd nordisk elmarknad i stället för en allt mer integrerad europeisk elmarknad.
3. Styrmedel för att upprätthålla leveranssäkerhet i systemet.
4. Fokus på att nå globala klimatmål framför nationella miljömål.

I övrigt har de välkomnat regeringens klimatsatsning och under senaste kongressen sagt att de vill se stora investeringar i utbyggnad av järnvägsnätet, som Norrbotniabanan.

Gruvindustrin

Då gruvindustrin ingår i IF Metalls medlemmar, har förbundet släppt en rapport i ämnet. Miljö och klimat är tyvärr inte i fokus, men det slås fast att målsättningen bör vara  en gruvindustri som är ”ekonomiskt, miljömässigt och socialt hållbar och där arbetstagarnas fackliga och mänskliga rättigheter respekteras”.
Gruvindustrin är en viktig miljöfråga, inte minst då kolproduktionen är den resurs som dominerar globalt sett till produktionsvärde. I Indien som redan idag är en stor kolproducent görs investeringar som väntas dubbla produktionen år 2020. I Sverige utvinns i dag ingen kol alls, men gruvorna här ställer till mycket kring miljö och mänskliga rättigheter, förutom att industrin även står för 80 procent av Sveriges avfall.
Idag använder EU-länderna 25–30 procent av den globala metallproduktionen, och EU är i dag världens största importör av mineraler som riskerar att vara konfliktmineraler. Den egna produktionen är bara cirka 3 procent, och merparten av den är svensk. Med konfliktmineraler menas att handeln med dessa mineraler finansierar rebellgrupper i till exempel Kongo, något som i sin tur möjliggör de strider och övergrepp som människor i dessa länder utsätts för.  

Sammanfattning

Inom IF Metall finns några av de viktigaste industrierna att ställa om för att nå våra miljö- och klimatmål. Trots två rapporter om gruvor och energi finns lite skrivet om klimat och miljö, och fackförbundet verkar utåt sett driva frågorna svalt. Även i rapporterna syns få egna ståndpunkter som tar ställning för miljö- och klimat, och de generella ståndpunkter som kommer fram kan i vissa fall ifrågasättas.
Istället för att fokusera ”på att nå globala klimatmål framför nationella miljömål” borde förbundet se till att jobba för att verksamheterna verkar inom ramarna för total hållbarhet, såväl internationellt som nationellt.