Fyller aktivism i klimatets namn någon funktion? Är den oacceptabel eller tvärtom önskvärd? De här frågorna ventilerades på en av Bokmässans första seminarier. SMB:s redaktör Annie Croona satt med i samtalspanelen, där såklart åsikterna gick rejält isär.
Den fyra dagar långa bokmässan i Göteborg bjuder i vanlig ordning på ett mastodontprogram med exakt alla genrer och teman på plats.
Miljö och klimat har fått en egen grön scen. Och ämnet klimat dök upp på ett av mässans första seminarier, lett av Expressens kulturskribent Karin Olsson.
Kan klimataktivism med civil olydnad som metod, som till exempel den omtalade manifestationen på Nationalmuseum mot en Monet-tavla, överhuvudtaget försvaras? Så löd hennes raka och första fråga.
Den besvarades nekande av panelens båda herrar, Kvartals chefredaktör Jörgen Huitfeldt och GP:s ledarskribent Håkan Boström. Artisten och krönikören Josefine Jinder tyckte både och, och såg både ett slags underhållningsvärde i en sådan aktion, samtidigt som den tar upp ett tungt och viktigt ämne.
SMB:s redaktör uttryckte däremot en större förståelse och stöd för aktivism.
– Kan inte förstörelse av konstverk ses som en metafor för den förstörelse av planeten som just nu sker? frågade sig Annie Croona.
”Kontraproduktivt att förstöra kulturvärden”
Och tillade snabbt att det ju funnits skyddsglas framför konstverket som attackerades av de svenska aktivisterna – det kom sålunda inte till skada.
Men så har det ju inte varit överallt, betonade Håkan Boström. Han vände sig generellt emot aktivistiska aktioner i klimatets namn. Dels för att de enligt honom är kontraproduktiva för själva saken, och dels kan innebära risk för att skada människor och förstöra kulturvärden.
Panelen var enig om att klimataktivism där konstverk attackeras och bilköer skapas inte vinner några sympatier bland folk i gemen. Men kan de ändå göra nytta? Det trodde SMB:s redaktör.
– Hur mycket kände medborgarna till frågan om våtmarker innan de här aktionerna för att återställa dem kom igång? Idag vet man vad våtmarker är för något, framhöll Annie Croona.
Med ett leende fick Håkan Boström på Karin Olssons fråga medge att inte heller GP:s ledarsida just hade ägnat våtmarkerna någon uppmärksamhet – innan de seglade upp som nyheter vid aktivistgruppen Återställ Våtmarkers aktioner.
Föga oväntat togs Greta Thunbergs resa från ”snäll och stillsam” demonstrant utanför riksdagshuset till olydnadsaktivist upp till debatt. Här skar sig uppfattningarna rejält. Det är rätt att demonstrera och fel att ta till olydnadsaktioner, framhöll Håkan Boström.
Resultatlöst med lång skolstrejk
Det går absolut att förstå Greta Thunberg som suttit veckovis och protesterat stillsamt utan att det just hänt så mycket, tyckte däremot Annie Croona.
Störst avståndstagande mot aktivism och aktiviteter kring och av Greta Thunberg kom från Kvartals chefredaktör. Han anklagade de vuxna runt Greta Thunberg för att i början av hennes aktivisttid utnyttja henne för sina egna syften. ”Det är löjligt att koncentrera hela klimatrörelsen till en enda person” ansåg Jörgen Huitfeldt, som dock fick mothugg.
– Greta Thunberg har varit mycket mån om att tona ned sig själv och hålla fram andra att föra ordet, sa Annie Croona till hennes försvar.
Debatten lär fortsätta om med vilka medel kampen för att rädda planeten mot den eskalerande uppvärmningen bäst ska föras.
SMB kämpar för en hållbar framtid. Sedan starten 2010 har vår ideella redaktion drivit miljödebatten framåt genom nyhetsbevakning och granskningar. Nu vill vi utveckla vårt arbete – och vi hoppas att du vill hjälpa oss.
Stötta vårt arbete genom att swisha en slant till
