På måndag startar klimattoppmötet COP25 i Madrid. Årets partskonferens handlar framför allt om att spika innehållet i Parisavtalets regelbok och förhandla fram högre klimatambitioner från världens länder.
Mellan 2-13 december möts världens ledare i den spanska huvudstaden för att förhandla om hur den internationella klimatpolitiken ska se ut. Toppmötet skulle egentligen hållas i Santiago, men efter oroligheter i landet tvingades Chile ställa in mötet. Med kort varsel tog istället Spanien på sig rollen som värd.
Det hastiga bytet av värdland har skapat viss oro för att organisationer från civilsamhället och miljörörelsen inte kommer kunna vara lika närvarande som vanligt, vilket kan påverka det folkliga trycket under mötet. Det gäller särskilt representanter från utvecklingsländer.
Årets COP handlar till mångt och mycket om tekniska detaljer. Nästa år träder Parisavtalet officiellt i kraft, och tills dess behöver man färdigställa den regelbok för avtalet som förhandlades fram vid COP24 i Katowice förra året. Det är väldigt viktigt att årets möte blir lyckat, eftersom det sätter agendan för de nya klimatplaner som länderna ska lämna in nästa år.
Viktiga frågor
I tankesmedjan Fores COP-guide pekas fem punkter ut som lär bli extra aktuella under mötet:
- Höjda klimatambitioner
Nästa år ska alla länder lämna nya klimatplaner, så kallade NDC:er (Nationally Determined Contributions). Eftersom de nuvarande planerna är alldeles för svaga för att klara Parisavtalets mål måste ambitionen höjas rejält år 2020. Det kommer färga av sig på årets förhandlingar. - Gemensamma tidsramar
I nuläget sträcker sig ländernas NDC:er över olika långa tidsperioder. Målet är nu att få gemensamma tidsbestämmelser. - Mekanismer för förlust och skador
En viktig rättvisefråga för många utvecklingsländer är rätten till finansiering för klimatorsakade skador. I nuläget saknas den möjligheten, men flera utvecklade länder motsätter sig förslaget. - Utsläppsmarknader
Den omdebatterade sjätte artikeln i Parisavtalet handlar om hur länder kan handla överskott av utsläppsminskningar med varandra, exempelvis genom att rika länder ska kunna investera i utsläppsminskande projekt i låginkomstländer. Det har tidigare varit svårlösta diskussioner om hur utsläppsminskningarna ska beräknas för att inte ”dubbelminskningar” ska kunna redovisas.
- Transparens
I regelboken behöver också transparensrutiner för finansiering, tekniköverföring och kapacitetsuppbyggnad förhandlas klart.
Enligt Naturskyddsföreningen är det särskilt viktigt att robusta regler för marknadslösningarna drivs igenom. Om inte riskerar Parisavtalet temperaturmål helt att urholkas, menar miljöorganisationen i ett pressmeddelande.
Bakgrunden till förhandlingarna
Under FN:s ramkonvention om klimatförändringar träffas alla världens länder varje år för att förhandla om den globala klimatpolitikens utformning vid så kallade partskonferenser (COP: Conference of the Parties).
Under COP21 2015 kom man överens om Parisavtalet. I den slås fast att den globala uppvärmningen ska stanna väl under 2 grader fram till sekelskiftet och att ansträngningar ska göras för att nå 1,5 grader istället. Idag har världens alla 197 länder skrivit under avtalet och 185 länder har ratificerat det. Här kan du läsa mer om överenskommelsen i Paris och dess innehåll.
Eftersom Parisavtalet och de nationella klimatmål länderna satt upp hittills är alldeles för svaga för att rädda klimatet behöver ambitionerna skärpas – flera gånger om. Årets COP25 i Madrid är en fortsättning på det fördjupade arbetet med avtalet, där flera regler för avtalet ska bestämmas. Eftersom ländernas bara behöver lämna in nya klimatplaner vart femte år är det helt avgörande att mötet 2020 levererar löften om större utsläppsminskningar.
SMB bevakar den internationella klimatpolitiken. Sedan starten 2010 har våra utgifter helt täckts av oss skribenter. Nu vill vi utveckla hemsidan och vårt arbete – och vi hoppas att du vill hjälpa oss.
Swisha en slant till 123 270 12 33 för att stötta vårt arbete.
SMB kämpar för en hållbar framtid. Sedan starten 2010 har vår ideella redaktion drivit miljödebatten framåt genom nyhetsbevakning och granskningar. Nu vill vi utveckla vårt arbete – och vi hoppas att du vill hjälpa oss.
Stötta vårt arbete genom att swisha en slant till
