Stor betydelse av energisystem för en mer hållbar livsmedelssektor

En ny studie från Högskolan i Gävle belyser de miljömässiga fördelarna med att odla tomater året runt i Sverige, jämfört med att importera dem från Nederländerna. Resultaten, som kan appliceras på hela livsmedelssektorn, visar särskilt på betydelsen av hållbara energisystem.

Livsmedelsindustrin har en enorm miljöpåverkan. Bland annat kan en tredjedel av våra klimatpåverkande utsläpp kopplas till maten. Det finns därmed orsak att studera hur vi kan göra denna jättesektor mer hållbar. Ett exempel på ett livsmedel med tveksam klimatmässig hållbarhet är tomater.

Efterfrågan på tomater året om är så hög att svenska tomatodlare inte ens på sommaren kan tillfredställa denna höga efterfrågan från svenska konsumenter. En året-runt-efterfrågan trots att landets egna klimat endast tillåter sedvanlig utomhusodling under en begränsad period på sommaren. Det är bland annat det här som gett upphov till att tomater orsakar upp till 24 gånger mer växthusgasutsläpp än morötter.

Men, om efterfrågan även måste mötas vintertid, vill vi då ha svenskodlade tomater från energikrävande växthus? Eller är det bättre med import från varmare klimat, där det krävs mindre energi för uppvärmningen? Slutsatser från tidigare rapporter är att det faktiskt är mer hållbart med import som alternativ till energikrävande inomhusodling. Det beror på den enorma energiåtgången som krävs för att odla tomater i svenska växthus under de kyligare säsongerna.

Tekniska framsteg kan innebära mer hållbara tomater

Emellertid, den tekniska utvecklingen verkar ha gått framåt. Nyligen genomförde forskare vid Högskolan i Gävle, under ledning av energisystemexperten Daniel Danevad, en omfattande livscykelanalys (LCA) för att jämföra miljöpåverkan av tomatodling i Sverige och Nederländerna. Studien innefattar en djupgående granskning av aspekter såsom energianvändning, energikällornas miljöpåverkan och växthusens design.

Resultaten visar att svenska tomater, trots Sveriges kyligare klimat jämfört med Nederländernas, potentiellt har en mindre miljöpåverkan. Forskarna kopplar denna miljöfördel främst till användandet av förnybara energikällor och andra energieffektiva åtgärder som är vanligare i Sverige.

Studien belyser också växthusens belysningsteknik som en viktig miljöfaktor. Det framgår att LED-lampor, som är mer energieffektiva än traditionella högtrycksnatriumlampor (HPS), bidrar till markant lägre energiförbrukning och därmed minskad miljöpåverkan.

Dessutom framhålls transportens roll i miljöpåverkan av tomater. De tomater som importeras från Nederländerna till Sverige medför längre transportvägar och högre utsläpp än de kortare transporterna för inhemskt odlade tomater.

Energi och val av produktionsmetod viktigt

Den här forskningen ger insikt om hur valet av energikällor, energisystem och produktionsmetoder kan påverka hur miljövänlig livsmedelssektor vi har. Studien pekar även på kontinuerliga förbättringsmöjligheter.

Även om studien specifikt fokuserar på tomatodling, är dess resultat tillämpliga på andra grödor, särskilt i kallare klimat. Studien är därför ett viktigt bidrag till förståelsen av hållbar livsmedelsproduktion och ger vägledning för framtida matproduktion.

Emellertid, en viktig reflektion som behöver lyftas är att när vi diskuterar hållbarhet i produktionen, tenderar vi att fokusera på hur den kan bli mer hållbar, vilket är utmärkt. Men, det är också viktigt att vända på perspektivet: istället för att endast fokusera på produktionen, bör vi fråga oss varför det finns en ohållbar efterfrågan. Var ligger grundproblemet, och hur kan vi adressera det? Kanske ett tema för nästa studie?