Stora förhoppningar om koldioxidinfångning – men storskalig produktion är långt borta

Inför valet fokuserade flera partier tydligt på en sak i klimatfrågan: teknisk innovation. Ett exempel är infångning av koldioxid, som pekats ut som avgörande för att Sverige ska klara Parisavtalets mål om max 1,5 graders uppvärmning. Men än så länge är koldioxidinfångning i Sverige att betrakta som science fiction – ingen fullskalig anläggning är påbörjad.

Forskare har konstaterat att tekniska innovationer kommer att behövas om vi ska ha en chans att klara 1,5-gradersmålet. Men det räcker inte, inte minst eftersom många av de innovationer som lyfts fram som avgörande endast kommer att kunna användas långt fram i tiden – om vi får dem att funka. Klimatkrisen är akut och kräver handlingar som gör skillnad här och nu. 

Till Dagens Nyheter säger Mathias Fridahl, klimatforskare vid Linköpings universitet, att vi också måste fokusera på förändrade beteenden: det handlar om energieffektivisering, konsumtion, rörelsemönster, att ställa om hur vi ser på lyx. Han betonar att det krävs både politik och individuellt ansvar. 

Stora förhoppningar om koldioxindinfångning

CCS, Carbon Capture and Storage, är metoder för att få fånga upp koldioxid för att sedan lagra den under mark eller havsbotten. På svenska används begreppen avskiljning och lagring av koldioxid. 

För att nå klimatmålet om ett netto nollutsläpp 2050 förutsätter organisationer som FN:s klimatpanel i flera scenarier en storskalig användning av koldioxidinfångning. Flera svenska partier lägger stort fokus på tekniken i sin klimatpolitik. 

Nej till livsstilsförändringar – ja till framtida teknik 

I DN:s klimatutfrågning inför valet ombads partiledarna välja ut en symbol för sitt partis klimatpolitik. Moderaternas Ulf Kristersson valde en bit kalksten från ett besök vid cementfabriken i Slite, som har planer på att bygga en anläggning för koldioxidinfångning. I en intervju med DN säger han att koldioxid är avgörande för att rädda klimatet – och att han inte vill lägga fokus på livsstilsförändringar. 

Även Liberalerna har höga förväntningar på koldioxidinfångningen. De skriver på sin hemsida att de vill att Sverige 2030 fångar in 10 miljoner ton koldioxid per år. Men tidplanen ser inte ut att hålla. 

Optimistisk tidsplan ser ut att spricka

Energimyndigheten har sammanställt vilka svenska projekt som beviljats stöd för CCS-satsningar inom det så kallade Industriklivet: det handlar om ett tjugotal. Majoriteten befinner sig i stadiet för genomförandestudier – man undersöker om tekniken är möjlig att applicera vid till exempel ett kraftvärmeverk. Några av aktörerna har börjat bygga pilotanläggningar, men ingen fullskalig anläggning är påbörjad. 

Värtaverket i Stockholm hör till de som kommit längst. De har planer på en fullskalig anläggning år 2026, men Stockholm Exergi, som driver Värtaverket, betonar att flera bitar ska på plats innan planerna går i lås. Bland annat måste den komplexa frågan om slutlagring besvaras – i dag finns inga förvaringsanläggningar i Sverige, och den norska anläggningen Northern Lights som öppnar 2024 är redan fullbokad.

På Cementa i Slite är målet att ha koldioxidinfångning igång år 2030. Men för att det ska ske krävs nya tillstånd och en rejäl förbättring av elnätet på Gotland – driften av den nya anläggningen skulle kräva en femdubbling av verksamhetens elenergi, uppger moderbolaget Heidelberg Cements vice vd Karin Comstedt Webb till DN. 

Klimatomställningen går för långsamt 

Nuvarande klimatplaner innebär en global uppvärmning på omkring 2,7°C till 2100, förutsatt att planerna implementeras, uppger Naturvårdsverket. I Sverige, där vi gärna vill beskriva oss själva som föregångare i klimatfrågan, går utvecklingen bakåt. Våra klimatutsläpp ökade under 2021 jämfört med 2020. 

Även Sveriges klimatmål i sig, och regeringens arbete med målen, har fått kritik. Johan Rockström, professor i Miljövetenskap och chef för Potsdam-Institutet för klimatforskning, säger att det idag inte finns något vetenskapligt stöd för de svenska klimatmålen. 

Bakgrunden är att regeringen inte haft några möten i det klimatkollegium som Stefan Löfven inrättade, enligt ett avslöjande i DN, och att nuvarande regering valt att inte fullfölja planerna på ett klimatvetenskapligt råd. Johan Rockström menar att den svenska politiken därmed inte levererar det som vetenskapen säger är nödvändigt.