Storslagen fjällmiljö

Det fjortonde svenska miljökvalitetsmålet i vår artikelserie är Storslagen Fjällmiljö. Den unika och fantastiska fjällmiljön i Sverige är en viktig del av det samiska arvet samtidigt som det det finns intresse från både industrins och friluftslivet håll att exploatera. 

”Fjällen ska ha en hög grad av ursprunglighet vad gäller biologisk mångfald, upplevelsevärden samt natur- och kulturvärden. Verksamheter i fjällen ska bedrivas med hänsyn till dessa värden och så att en hållbar utveckling främjas. Särskilt värdefulla områden ska skyddas mot ingrepp och andra störningar.”
– riksdagens definition av miljökvalitetsmålet.

Vad handlar målet om?
Sveriges fjällmiljö är en unik miljö som tar tillvara på så otroligt många natur- och kulturvärden. Tyvärr en miljö som hotas från flera olika håll. Förutom ett ändrat klimat som kan leda till instabilare väder och växlingar finns det många intressenter som gör anspråk på markerna. Rennäringen och dess beteslandskap, turismen, gruvindustrin och vindkraftsindustrin är bara några av de som vill nyttja marken för olika syften.
Vad görs?
Forskningssatsningen Storslagen Fjällmiljö har som syfte att ta fram kunskap för en hållbar och framtida förvaltning av fjällvärlden. Genom en djupare förståelse för de intressekonflikter och annan problematik som finns vill man genom satsningen främja en hållbar utveckling av bland annat biologisk mångfald och natur- och kulturvärden.
Genom insatser som stödutfodring ser fjällräven ut att långsamt återhämta sig. Arten är nu klassad som starkt hotad från att tidigare vara akut hotad. Dock krävs mer långsiktiga åtgärder, där bland annat den globala uppvärmningen spelar in. Även vissa fågelarter och insekter ser ut att ha återhämtat sig något, men i stressade ekosystem krävs inte mycket för att trenden ska vända neråt igen.
Arbetet med så kallade rennäringsplaner pågår. Syftet är att betesmarker ska värderas och delas in utifrån rennäringens perspektiv. Kartläggningen, där Sametinget numera har ett övergripande ansvar, kan ge bättre faktaunderlag då olika intressen står mot varandra.
Uppnås målet?

Miljökvalitetsmålet är inte uppnått och kommer inte kunna nås med befintliga och beslutade styrmedel och åtgärder.
– Naturvårdsverket

Det finns två viktiga delar att se till kring miljökvalitetsmålet Storslagen fjällmiljö.
Delvis finns idag flertalet intressenter som gör anspråk på fjällvärlden, framförallt den södra. Turismen med skidåkning, skoterkörning, friluftsliv och körning med fyrhjuling står mot rennäringen, gruvdrift och vindkraft för att nämna några.

Samtidigt får vi också en fjällvärld som blir allt varmare med färre stabila vintrar och mer växlande temperaturer som påverkar fjällens ekosystem negativt. Kalfjällen täcks med skog, fjällräven konkurreras ut av rödräven och renar måste stödutfodras då temperaturväxlingarna leder till nedisning av vinterbetet.
För att miljökvalitetsmålet ska kunna uppnås krävs visserligen liknande satsningar som idag redan görs om än fler och större, men det krävs även kraftiga åtgärder för att bromsa klimatförändringarna som är det absolut allvarligaste hotet mot den svenska fjällmiljön i framtiden.
Bakgrund
Frågan kring ursprungsbefolkningens rätt att bedriva renskötsel har kommit i konflikt med både stora gruvbolag, turismen och vindkraftsparkerna. Möjligheten till att bedriva rennäring i fjällmiljö hotas även starkt av klimatförändringarna. Miljökvalitetsmålet Storslagen fjällmiljö strävar efter en hållbar utveckling i de svenska fjällen där man vill ha en balans mellan olika intressen.
Däremot nämns under det trettonde miljökvalitetsmålet väldigt lite om de klimatförändringar som utgör ett allt mer allvarligt hot mot hela fjällmiljön med sina unika ekosystem.

Läs tidigare artiklar i serien:

• Begränsad klimatpåverkan
• Frisk luft
• Bara naturlig försurning
• Giftfri miljö
• Skyddande ozonskikt
• Säker strålmiljö
• Ingen övergödning
• Levande sjöar och vattendrag
• Grundvatten av god kvalitet
• Hav i balans samt levande kust och skärgård
• Myllrande våtmarker
• Levande skogar
• Ett rikt odlingslandskap

Vill du läsa mer om miljömålen och vad de innebär? Klicka här