(Tryck ENTER för fler alternativ)
Sökförslag:
Du kan trycka Shift + S för att få fram sökfältet när som helst och Esc för att stänga det.

Susan Bergman & Sten Haugli, Combitech: Miljö – en särskild punkt på krisberedskapsagendan

Miljö och krisberedskap – hänger de ihop? Har klimatförändringar, naturkatastrofer och politiska problem med varandra att göra? Kan miljökonsekvenser lindras genom ett förebyggande krisberedskapsarbete?
Liksom en förhöjd vattennivå kan förstöra skördar och orsaka matbrist så kan kraftigt oväder få människor att fly sina hem. Ett varmare klimat triggar smittspridningar och orsakar bränder, medan översvämmade åkrar kan föra med sig kemikalier, tungmetaller samt andra gifter ut till vattendragen. För att inte tala om störningarna på infrastruktur såsom vägar, avloppshantering, dricksvattenförsörjning och elsystem.
De senaste årens naturkatastrofer har fått ödesdigra konsekvenser för hundratusentals människor. Konsekvenser som har satt miljöfrågan på agendan. Eller snarare gett miljöfrågan en helt egen agenda. Vidare har miljötänk börjat förankras hos såväl organisationer som individer. Allt fler företag ISO-certifierar sig och produkter marknadsförs som gröna. Hushåll bidrar med sopsortering och den ökade medvetenheten förändrar många människors köpbeteende.
Trots att miljöfrågan ligger på allas läppar och påverkar var mans liv, så finns många fler broar att bygga. En sådan bro är mellan organisationens miljö- respektive krisberedskapsfunktion. Redan idag arbetar de båda med riskinventeringar, analyser och åtgärdsplaner. De planerar för en säkrare omvärld, tryggare människor och ljusare framtid. Men inte tillsammans.
Medan miljöfunktionen fokuserar på miljö, riktar krisberedskapsansvarig in sig på kriser. Detta trots att många av dagens kriser, och sannolikt desto fler i framtiden, har sin orsak – eller får sina konsekvenser – i miljön. I samband med krisberedskapsövningar är det inte ovanligt att organisationers krisledningsgrupper tränas i hur de ska hantera stormar, höga flöden och bränder. Eller dess konsekvenser i form av exempelvis pandemier, elfrånfall och dricksvattenbrist. Men det är alltför sällan som miljöansvarig har en plats vid bordet.
Vi tror att ett förbättrat samarbete mellan organisationers miljö- och krisberedskapsfunktion skulle stärka både organisationens robusthet och resiliens. Kunskapsutbytet skulle stärka redundansen, verksamheten skulle bli mer motståndskraftig avseende miljöproblem och medarbetarna skulle bli flexiblare i sin hantering.
Hur skulle då detta samarbete kunna se ut?
Det första steget skulle kunna utgöras av en gemensam riskhanteringsprocess. Risker skulle kunna inventeras och analyseras utifrån både ett kris- och ett miljöperspektiv. Det underlättar även en samlad lägesbild, en listning av åtgärder och en prioritering av resurser. Härigenom kan även potentiella scenarier tas fram och utgöra utgångspunkt vid såväl övningar som beredskapsplanering. I samband med riskanalysen bör även en kartering göras. För exempelvis en kommun kan denna ge en bild av det geografiska området, dess sårbarheter samt de samhällsviktiga verksamheter som finns.
Det andra steget skulle kunna utgöras av ett gemensamt krisberedskapsarbete. Utifrån den framtagna karteringen kan nyckelfunktioner, ledningsägare och resurser identifieras. Dessa bör noteras i organisationens krisberedskapsplan. I planen ska framgå vem som gör vad i samband med en kris, hur samverkan sker och hur kommunikation samordnas. Här är det särskilt viktigt att sakkunniga från både miljö- och krisberedskapsfunktionerna tillfrågas i samband med en miljörelaterad incident.
Det tredje steget skulle kunna utgöras av en gemensam kontinuitetsplanering. I samband med en kontinuitetsplanering tillförsäkras att verksamheten kan fortgå till ett minimum av störningar. Här tas hänsyn till organisationens valda maximala avbrottstid. Genom att säkerställa manuella rutiner, back-uper och andra åtgärder för förebyggande av störningar kan leveransförmågan ytterligare stärkas.
Med detta sagt vill vi slå ett slag för en förbättrad samverkan mellan organisationers miljö- och krisberedskapsfunktion. För miljö och krisberedskap – visst hänger de ihop!
Susan Bergman,
krisberedskapskonsult,
Combitech
Sten Haugli,
miljökonsult,
Combitech

SMB kämpar för en hållbar framtid. Sedan starten 2010 har våra utgifter helt täckts av oss skribenter. Nu vill vi utveckla vårt arbete – och vi hoppas att du vill hjälpa oss.

Stötta vårt arbete genom att swisha en slant till

Läs vad vi vill göra
Tipsa!

Tipsa oss

Har du något du tror vi missat och kanske borde skriva om? Vi tar tacksamt emot alla tips du kan bidra med. Maila direkt till tips@supermiljobloggen.se eller fyll i formuläret nedan.





    SMB kämpar för en hållbar framtid. Sedan starten 2010 har våra utgifter helt täckts av oss skribenter. Nu vill vi utveckla vårt arbete – och vi hoppas att du vill hjälpa oss.

    Stötta vårt arbete genom att swisha en slant till

    Läs vad vi vill göra
    Du kan nu spara nyheter!

    Lägg till något för att läsa senare eller att kunna återkomma till.

    OBS! De sparas endast i den här webbläsaren.