Svagt stöd för skarp klimatpolitik i Storbritannien och Sverige

Storbritannien och Sverige går hand i hand när det gäller regeringsinitiativ som ger svagare klimatpolitik. Och väljarstöd saknas för reformer som ger tillräcklig minskning av klimatutsläppen.

Storbritanniens förra regering bedömde att landet behöver minska sina utsläpp med 68 procent till 2030 jämfört 1990 års nivå för att ligga i linje med Parisavtalet. Dåvarande premiärminister Boris Johnson tog fram ett antal skarpa förslag för att ta Storbritannien dit. Johnsons regering bedömde att 250 000 nya jobb skulle kunna skapas i omställningen till minskad klimatpåverkan. I Sverige trädde den nya klimatlagen i kraft 2018, som enligt dåvarande regering gav unika förutsättningar för att säkerställa politik för att nå klimatmålen. Dock fanns kritiska röster som menade att skulle ge för svag styrning, vilket Supermiljöbloggen tidigare berättat om.

BBC har den senaste månaden rapporterat om hur Storbritanniens nuvarande premiärminister Rishi Sunak offentliggjort stora förändringar – till det sämre – i regeringens politik för att minska koldioxidutsläpp, bland annat:

• Förbudet att sälja nya bensin- och dieselbilar skjuts upp i fem år och kommer träda i kraft först 2035
• Lättnader för fastighetsägare när det gäller energiprestanda i hyresbostäder
• Lättnader för fattiga hushåll när det gäller aviserat förbud mot att installera gasförbränning i bostäder

I Sverige har flera politiska beslut tagits som försenar arbetet med att nå klimatmålen, bland annat den hårt kritiserade sänkningen av reduktionspolikten.

Väljarnas ovilja

BBC ger intressanta nyhetsvinklingar på förändringarna i Storbritanniens klimatpolitik. Förändringarna analyseras som del i en större politisk strategi för att få med sig väljarstöd inför kommande val.

I nyhetsartiklarna från BBC betonas att det största ansvaret för klimatåtgärderna ligger på regeringen men att även de enskilda individerna behöver ta ansvar. Individer måste också göra sin del slår BBCs reporter fast, såsom att:

• flyg mindre
• minska energianvändningen
• byta till elbilar
• byta gasuppvärmning mot exempevis värmepumpar
• äta mindre kött

Och medan BBC rapporterar om tänkbara åtgärder som varje individ kan bidra med i klimatarbetet, framhåller premiärminister Sunak enligt samma nyhetartikel att politik som ger människor en knuff i riktning att agera mer hållbart inte är aktuell och menar ett en mer pragmatisk och realistisk politik behövs.

Svenska Dagbladet analyserade för en tid sedan svensk invånares ovilja att göra förändringar för att minska klimatpåverkan. Där konstaterades krasst att de flesta svenskar känner till klimathotet, men att plånboksfrågorna ändå kommer först: ”Upplevd orättvisa i omställningen och bristande tillit till våra politiker är några av förklaringarna” sa experten Joakim Kulin i Svenska Dagbladets artikel om klimatbeteende.

Rättviseaspekten lyftes fram som central i Svenska Dagbladets artikel om svårigheter att ändra beteende. ”Folk vill ogärna acceptera saker som ökade bränsleskatter eller reduktionsplikt om de uppfattar att de själva drabbas mer än andra. Man måste vara övertygad om att andra också får det tuffare för att själv gå med på att ändra sig” menade experten Sverker Carlsson Jagers i samma artikel.

Brist på konkreta delmål i klimatpolitiken

Premiärminister Sunak förefaller ha en liknande strategi som den svenska regeringen. De långsiktiga målen ligger fast, men delmålen för att nå dit skjuts upp. Eller för att citera klimatarbetet i den svenska regeringens budget inför 2024: Det mest långsiktiga etappmålet innebär att Sverige senast 2045 inte ska ha några nettoutsläpp av växthusgaser till atmosfären. Därefter ska Sverige uppnå negativa utsläpp.
Regeringen bedömer att den långsiktiga trenden är svagt positiv, men i närtid beräknas utsläppen öka.

Klimatpolitisk återvändsgränd

I såväl Storbritannien som Sverige tycks politiken ha hamnat i en återvändsgränd. Invånare ser mest till plånboken och ekonomisk ojämlikhet och bristande tillit ger svag väljarbas för en politik som tar länderna till måluppfyllelse. Det är dock ingen ursäkt för att frånsäga sig ansvaret.