Svampar och mikrober avgörande för att lagra kol

Mikroorganismer spelar långt större roll för att binda in kol i marken än vad som tidigare varit känt. Det visar en studie från Stockholms universitet.

Att mark på jordklotet är mycket viktig för att binda och lagra kol är känt sedan länge. Jordens marklager innehåller tre gånger mer kol än atmosfären. Att snabbt öka kollagringen i marken blir en mycket viktig uppgift, eftersom kol i atmosfären uppträder i form av växthusgasen koldioxid.

Vi har lyckats visa att mikroorganismerna har en grundläggande betydelse för att förklara hur och var kol ansamlas i marken – viktigare än alla andra faktorer som påverkar kollagringen, säger docenten Stefano Manzoni till forskning.se.

Enkelt uttryckt: de oerhörda ”extra” volymerna koldioxid i atmosfären som släpps ut sedan industrialismens början, via människans eldning av fossila bränslen (samt avskogning), måste återföras till marken och bindas där.

Fyra gånger viktigare med mikroorganismer än övriga processer

Den forskning om kolcykeln som bedrivits hittills, under mycket lång tid, har framförallt handlat om när kol binds i marken från trädrötter och hur mycket jordlagren tar upp från dött organiskt material.

I den nu aktuella studien tittade forskarna på hur mycket kol som svampar och bakterier använde i sin tillväxt nere i jorden. Detta har tidigare gjorts i mycket ringa utsträckning. Och man visade att den här processen är hela fyra gånger viktigare än andra processer i kolcykeln mellan mark och atmosfär.

Det behövs mer kunskap, menar nu forskarna, för att undersöka hur kolbindningen kan öka med hjälp av mikroorganismer.

Den här studien hjälper oss genom att bekräfta att mikroorganismer är nyckelspelare i processen. Det är ett starkt argument för att ytterligare förbättra de modeller som simulerar mikroorganismernas ekologi, säger professorn och forskaren Gustaf Hugelius, till forskning.se.

Studien vid Stockholms universitet har publicerats i tidskriften Nature och kan läsas här.

Hjälper de nya rönen att få bort kalhyggena?

Det återstår att se om de här rönen blir ytterligare starka argument för att snarast möjligt upphöra med de skadliga kalhyggena som gängse bruksmetod i det svenska skogsbruket.

Det verkar finnas samband med vad Supermiljöbloggen tidigare berättat om. Det finns forskningsrön som visar att svamparna i marken klarar sig väsentligt bättre vid så kallat kontinuitetsskogsbruk, där träd sparas istället för att alla huggs ned.

SMB har även berättat om att markens mikrober har avgörande betydelse för att gynna tillväxten av biomassa. Ändå är dessa mycket utsatta för, och dåligt skyddade mot, skadlig miljöpåverkan.

—