Svenska EU-politiker i bråk om klimattullarna

Europaparlamentets huvudförhandlare om de blivande koldioxidtullarna, liberalen Karin Karlsbro, säger nu att den kristdemokratiska gruppen EPP motarbetar genomförandet. EU vill införa tullarna bland annat för att inte europeiska företag med hårdare utsläppskrav ska missgynnas gentemot konkurrenter i andra länder.

Jag tolkar gruppens linje som att man inte vill ha ett system för klimattullar och det vore ärligare att säga att man inte ställer sig bakom Ursula von der Leyens flaggskepp, säger Karin Karlsbro i en intervju med Altinget Miljö och Energi.

Forskarvärlden framhåller tämligen enhälligt att ett globalt utsläppspris på koldioxid vore den bästa vägen att gå för att åstadkomma kraftfulla minskningar av världens utsläpp. Men vägen dit är lång och när EU:s egna utsläppshandelssystem ETS nu börjar leverera vill unionen trycka på andra länder att öka sina ansträngningar.

Till varje pris vill man undvika att europeiska företag ska missgynnas eller rent av slås ut av till exempel kinesiska och amerikanska stålföretag som slipper att betala för sina fossila utsläpp och därmed kan hålla lägre priser. Supermiljöbloggen beskrev nyligen arbetet med CBAM, Carbon Border Adjustment Mechanism, som tullkonceptet kallas.

Men processen i parlamentets handelsutskott, där Karlsbro är verksam, går inte som hon tänkt. Den kristdemokratiska gruppen, där svenska Moderaterna och Kristdemokraterna ingår, har sagt nej till ett förslag till gemensam hållning. Karlsbro kritiserar bland andra svenska Jörgen Warborn (M) och säger att gruppen frångått sina tidigare utfästelser och hänger upp sig på detaljer man tidigare inte vänt sig emot.

Lagförslaget är tekniskt komplicerat, men i enkelhet hävdar Karlsbro att den kristdemokratiska gruppen med sin hållning förordar en utformning av koldioxidtullarna som inte skulle accepteras av WTO, Världshandelsorganisationen, och därmed skulle falla vid en juridisk prövning. Hon kallar gruppens vägran att ställa sig bakom förslaget från handelsutskottet för ett svek.

M:s ledamot Jörgen Warnborn förnekar det i sin kommentar. ”Det som hänt är att andra har lagt ändringsförslag i efterhand som försämrade slutprodukten och det kan vi inte stå bakom,” säger han till Altinget.

EPP vill bland annat att europeiska företag inom utsläppssystemet ska ha kvar sin så kallade fria tilldelning av utsläppsrätter under en övergångsperiod även efter det att tullsystemet införts, något som Karlsbro alltså menar är omöjligt.