Du kan trycka Shift + S för att få fram sökfältet när som helst och Esc för att stänga det.
Tryck ENTER för fler resultat, då kan du även förfina din sökning.
    Stäng
    Nyheter

    Svenska klimatpolitiken klarar inte målen

    Motorvägen Förbifart Stockholm är ett exempel på hur klimatmålen fått stå tillbaka i infrastrukturen. Foto: Holger.Ellgaard // CC4.0

    Den svenska regeringens klimatarbete har nått styrfart, men inte mer. Målen kommer inte att nås om inte arbetet accelererar. Det säger nu Klimatpolitiska rådet i årets granskningsrapport.

    Rapporten, som är rådets fjärde, presenterades under onsdagen i Stockholm av de båda ordförandena, Johan Kuylenstierna och Cecilia Hermansson. I mild men bestämd ton slog de fast att regeringen, både nuvarande men inte minst den som kommer efter höstens val, måste lägga i en högre växel om omställningen av samhället ska kunna leverera så kallade netto nollutsläpp år 2045.

    – Men vi måste också ha respekt för hur komplex politiken är. Här upplever vi nu en fruktansvärd kris i Europa. Det är viktigt att se att det finns kopplingar mellan denna kris och klimatutmaningen, inte minst när det gäller vårt fossila beroende, framhöll Johan Kuylenstierna.

    Granskningen omfattar endast hundra sidor, alltså en komprimerad genomgång av läget, och mynnar ut i mycket konkreta rekommendationer för att få fart på arbetet. Här följer några exempel på de brister rådet har identifierat:

    • Lagtexten i den omfattande och komplexa miljöbalken har inte anpassats till klimatpolitikens krav.
    • De övergripande samhällsmålen har inte omformulerats för klimatomställningen.
    • Regeringen har inte genomfört någon genomgripande skattereform som är ett måste, inte heller beträffande särskilt angelägna vägtrafikbeskattnignen.
    • Centrala klimatmål har inte lyfts in i infrastrukturplaneringen, där istället enskildheter fått ta för stor plats.
    • Regeringen är otydlig i uppföljningen av den klimatpolitiska handlingsplanen och har ingen bra redovisning för allmänheten om hur arbetet går.

    Rådets vice ordförande Cecilia Hermansson presenterade rekommendationerna om vad regeringen behöver göra, och inskärpte att regeringen måste förbättra sin samordning och styrning, både inom staten och gentemot samhällets många andra aktörer.

    Målen är för abstrakta och ligger för långt bort, sa Hermansson vidare. Det behövs starkare målbilder kombinerat med effektiva och kraftfulla styrmedel.

    Om sådana införs gör Klimatpolitiska rådet bedömningen att hela 45 miljoner ton fossila utsläpp (total nivå idag cirka 50 miljoner ton) kan försvinna fram till år 2045, fördelat på följande sektorer:

    • Ökad kollagring och infångning: 8 miljoner ton
    • Biomassa inom skogs- och jordbrukssektorn: 8 miljoner ton
    • Elkonvertering: 15 miljoner ton
    • Effektivare energianvändning: 14 miljoner ton
    Johan Kuylenstierna och Cecilia Hermansson är ordförande respektive vice ordförande i rådet.

    I ett panelsamtal med inbjuda debattörer fick författaren, utredaren och historiken Gunnar Wetterberg frågan om det går att lära något av historien när det gäller regeringens arbetssätt.

    – Ni har varit väldigt snälla mot regeringen. Det man kan lära är att regeringskansliet är felkonstruerat och det råder en osund konkurrens mellan departementen. Med all respekt för klimatminister Annika Strandhälls departement, men klimatfrågan ska sitta i finansdepartementet, löd hans raka råd.

    Johan Kuylenstierna avslutade presentationen med en något inlindad men ändå glasklar passning till svensk politik. Han betonade att det finns en mycket bred majoritet i riksdagen bakom de klimatpolitiska målen. Endast Sverigedemokraterna har ställt sig vid sidan av det beslutet, jämte enstaka riksdagsledamöter från andra partier, medan övriga sju partier sagt ja till dem.

    – Det spelar ingen roll vilken regering det blir efter valet. Vi riktar våra krav till alla de sju partier som står bakom klimatmålen. Ska det bli möjligt att genomföra omställningen är det nödvändigt med ett brett stöd från allmänheten, säger jag som ett inspel till valrörelsen, sa Kuylenstierna.

    Undertonen gick inte att missa. För att kompensera för de snabbt stigande bensin- och dieselpriserna har regeringen anslagit miljarder för att både sänka skatten och bromsa reduktionsplikten, det vill säga inblandningen av förnybara drivmedel, vilket SMB berättade om häromdagen. Billigare fossilbränsle och mindre förnybart står i direkt motsats till rådets rekommendationer.

    Inte desto mindre bjuder nu flera oppositionspartier över regeringen och vill sänka bränslepriserna med ytterligare flera kronor. KD:s partiledare Ebba Busch flaggar nu till exempel för nio kronor lägre dieselpris. Alla dessa överbud är något som naturligtvis försämrar utsikterna att klara klimatmålen än mer.

    Klimatrapporten kommenterades snabbt av olika miljöorganisationer:

    Naturskyddsföreningen är eniga med Klimatpolitiska rådets förslag. Dock utgår de från målet om netto nollutsläpp till 2045, men Sverige behöver nå det redan 2030 för att leva upp till våra åtaganden i Parisavtalet. Ett fossilförbud till 2030 ser vi därför som helt nödvändigt och det är ett exempel på hur regeringen kan visa ledarskap, säger Kristina Östman på Naturskyddsföreningens juridik- och klimatavdelning.

    Det är välkommet att rådet trycker på behovet av systemövergripande reformer. Det har länge varit tydligt att punktinsatser inte är tillräckligt. Det går inte att putsa lite på ytan, vi behöver krafttag på systemnivå, säger Carl Schlyter, kampanjledare på Greenpeace.

    SMB kämpar för en hållbar framtid. Sedan starten 2010 har vår ideella redaktion drivit miljödebatten framåt genom nyhetsbevakning och granskningar. Nu vill vi utveckla vårt arbete – och vi hoppas att du vill hjälpa oss.

    Stötta vårt arbete genom att swisha en slant till

    Läs vad vi vill göra
    Tipsa!

    Tipsa oss

    Har du något du tror vi missat och kanske borde skriva om? Vi tar tacksamt emot alla tips du kan bidra med. Maila direkt till tips@supermiljobloggen.se eller fyll i formuläret nedan.