Svenskar vill jobba mindre – för klimatet

Kortare arbetstid och förmögenhetsbeskattning är populära styrmedel bland svenskar, visar en ny rapport från Lunds universitet. I övrigt är dock svenskar motvilliga till att minska sin konsumtion.

Rapporten har undersökt svenskars syn på så kallade ekosociala styrmedel, som enligt tidigare forskning är effektiva för att minska konsumtion. Ekosociala styrmedel är designade för att styra samhället mot ett ’safe operating space’, där planetära gränser respekteras och grundläggande samhälleliga behov uppfylls.

De fem styrmedlen som undersöktes var:

• Minskad arbetstid
• Förmögenhetsbeskattning
• Basinkomst
• Inkomsttak på 1,5 miljoner kronor/år
• Skatt på köttkonsumtion

Minskad arbetstid hade störst acceptans bland de 1500 tillfrågade personerna – 52 procent ansåg att detta var en bra idé. Även förmögenhetsskatt bemöttes positivt av 42 procent, men det blev lågt stöd för resterande förslagen.

Bara en knapp femtedel tyckte att basinkomst – det vill säga när samhället garanterar en grundläggande ekonomisk trygghet till alla – är en bra idé. Samtidigt var en knapp majoritet av de tillfrågade negativt inställda till både köttskatt och inkomsttak.

Samtidigt visar en undersökning från Naturvårdsverket att en majoritet av svenskarna är positiva till ett förbud mot varor och tjänster som har hög klimatpåverkan. Sju av tio anser också att livskvaliteten skulle förbättras eller förbli oförändrad med ett helt klimatanpassat samhälle.

Alla förslag syftar till att minska konsumtion och produktion, främst bland de allra rikaste i samhället. Enligt Oxfam bidrar de rikaste tio procenten av Sveriges invånare inte över huvud taget till nuvarande utsläppsminskningar – snarare tvärtom.

En slutsats som forskarna drar är att det relativt höga stödet för förmögenhetsskatt och minskad arbetstid betyder att politiker i socialpolitiska välfärdsstater som Sverige kan bli modigare att införa ekosociala policies.

Samtidigt menar de att det fortfarande finns ett tydligt gap mellan de långtgående åtgärder som forskare anser nödvändiga för att adressera klimatkrisen och de åtgärder som befolkningen i välfärdsstater som Sverige kan tänka sig acceptera.