Du kan trycka Shift + S för att få fram sökfältet när som helst och Esc för att stänga det.
Tryck ENTER för fler resultat, då kan du även förfina din sökning.
    Stäng
    Nyheter

    Svenskt skogsbruk får 16 sidor kritik i massutskick till riksdagen

    Foto: Foto: Marcus Westberg Sebastian Kirppu har jobbat i decennier för att rädda de kvarvarande svenska naturskogarna.

    De svenska riksdagsledamöterna och delar av den svenska regeringen får i dagarna ett brev från skogsbiologen Sebastian Kirppu med budskapet att den storskaliga skövlingen av skogen måste upphöra både för klimatet och den biologiska mångfaldens skull. Han har tidigare under året skickat en omfattande redogörelse till hela EU-parlamentet om den bristande svenska skogspolitiken.

    – Den svenska skogsnäringen, alltså skogsindustrin och skogsägarrörelsen med LRF i spetsen, bedriver stenhård lobbying gentemot EU och även gentemot svenska politiker både nationellt och lokalt för att sprida bilden av hur hållbart svenskt skogsbruk är. Jag vill försöka berätta hur det egentligen ligger till, säger Sebastian Kirppu till Supermiljöbloggen.

    I ett 16-sidigt kompendium, som även de svenska parlamentarikerna får ta del av, skildrar han i ord och bild hur stora artfattiga virkesåkrar breder ut sig, även på platser där åldrig naturskog tidigare stått. ”Sveriges verkliga, naturliga skogar med rik biologisk mångfald uppgår enbart till 10-12 procent av den produktiva skogsarealen, och enbart sex procent åtnjuter ett formellt och permanent skydd i form av naturreservat och nationalparker” skriver Kirppu i sin omfattande redogörelse.

    ”Kolinlagringen är avgörande”

    Sebastian Kirppu är sedan länge en känd och stridbar kämpe för den krympande svenska ur- och naturskogen och är för närvarande projektanställd i föreningen Skydda Skogen. Han har tidigare jobbat många år bland annat på länsstyrelsen i Dalarna, Skogsstyrelsen och skogsbruket, samt inom olika organisationer med skogsinventeringar och opinionsarbete av olika slag. För drygt tio år sedan gjorde han en liknande kampanj i skogsfrågan gentemot de svenska riksdagsledamöterna. Fast nu har skogsfrågan blivit ännu mer akut, framhåller han.

    –  Ja, nu är det inte bara en mångfaldskris, utan även en klimatkris. Skogarnas förmåga att lagra kol är avgörande. Och det som är häpnadsväckande är att den svenska skogbranschen helt bortser från markernas lagringsförmåga, som ju förstörs av hyggesbruket. Samtidigt vet vi också att ekosystem med rik biologisk mångfald har större chans att anpassa sig till de klimatförändringar som pågår.

    Hans brev är precis avsänt till de svenska riksdagsledamöterna och han har inte hunnit få några reaktioner. Men han fick en del respons för några månader sedan från EU-håll.

    – Den intressantaste kommentaren kom kanske från den litauiske miljökommissionären, Virginijus Sinkevičius. Han hörde av sig och sa ”vi vet att det ser ut så som du säger i ert land.”

    Politiken har mycket kvar att göra

    Sebastian Kirppu vänder sig särskilt till sju av den nya S-regeringens ministrar och frågar sig vad som ligger bakom uttalanden i stil med landsbygdsminister Anna-Caren Sätherbergs ”Vi har världens mest hållbara skogsbruk.” Eller statsminister Magdalena Anderssons ”Sverige befinner sig i ledarklungan i den globala klimatkapplöpningen.”

    I själva verket, påpekar han, har Sverige väldigt små möjligheter att klara att nå vare sig nationella eller internationella mål för skogen, mångfalden och klimatet. Till exempel sätter både EU och FN som mål att 30 procent av landarealen ska vara skyddad och skogarna biologiskt stabila och diversifierade redan år 2030:

    Sverige bedriver ett av världens mest ohållbara skogsbruk där utarmningen av biologisk mångfald är enorm och kollagren i de gamla skogar som avverkas minskar eller försvinner. Kalhyggen och planterade virkesåkrar kan inte kompensera dessa förluster” skriver han i brevet till riksdag och regering.

    Kirppus pamflett dimper rakt ned i den både starkt polariserade och uppskruvade skogsdebatten, där den svenska miljörörelsen till stora delar hamnat på samma sida som EU-kommissionen. Den vill öka kraven på Sverige att öka kollagringen i skogsmarken från nuvarande cirka 35 miljoner ton till 47 miljoner ton år 2030. Detta kräver en nedgång av avverkningsstakten i de svenska skogarna, tvärtemot skogsbranschens önskemål om det motsatta.

    Intensiv debatt pågår

    Skogsindustrin har ett massivt stöd från en stor majoritet av de svenska politikerna, både till höger och vänster. Häromdagen gick Centerpartisten och EU-parlamentarikern Emma Wiesner till storms mot EU:s förslag i en debattartikel. Hon pläderar för att EU-kravet på kollagring i svensk skog ska mildras och hävdar att det svenska skogsbruket tvärtom binder 70 procent av Sveriges fossila koldioxidutsläpp.

    Wiesner fick dock genast starkt mothugg i ett svarsinlägg av Kjell Prytz, docent i fysik på Mälardalens högskola, som påpekade att resonemanget i grunden är felaktigt och utgår från skogsindustrins egna narrativ. Den svenska skogens naturliga infångning av koldioxid från atmosfären uppgår årligen till 160 miljoner ton, varav skogsindustrin åstadkommer utsläpp av cirka 120 miljoner ton i sin exploatering av densamma, framhåller han. De 35 miljoner årliga ton inlagrad koldioxid som återstår är inte skogsbrukets förtjänst.

    EU:s synsätt är att klimatet kräver ökad kollagring i skogarna, och alltså en lägre avverkningsgrad, får nu även stöd från ett något oväntat håll: I en färsk rapport om miljöekonomi konstaterar Konjunkturinstitutet att klimatkrisens korta tidsperspektiv gör att ökad kolbindning i skog måste få större fokus.

    Det ger samma negativa effekt för klimatet om den koldioxid som släpps ut i atmosfären kommer från en fossil eller en biogen källa. Men det tar 100 år för en växande skog att ta upp det kol som frigörs, säger Svante Mandell, Konjunkturinstitutets forskningschef i miljöekonomi till DN.

    Stötta SMB

    Sedan 2010 har vår ideella redaktion drivit miljödebatten framåt genom nyhetsbevakning och granskningar. Nu vill vi utveckla vårt arbete – och vi hoppas att du vill hjälpa oss.
    Här kan du läsa vad pengarna går till.

    Tipsa!

    Tipsa oss

    Har du något du tror vi missat och kanske borde skriva om? Vi tar tacksamt emot alla tips du kan bidra med. Maila direkt till tips@supermiljobloggen.se eller fyll i formuläret nedan.