Socker, morötter och spannmål. Det är alla livsmedel Sverige producerar sitt eget behov av. Försörjningen av mat är dessutom skör och bygger på att EU-länderna förblir solidariska med varandra.
Corona sätter strålkastarljuset på att Sverige i dag har låg självförsörjning av livsmedel.
Det säger Therese Frisell, beredskapshandläggare på Livsmedelsverket till Sydsvenskan. Utbrottet av covid-19 har nämligen satt fingret på ett problem som måste uppmärksammas mer – den svenska beredskapen i händelse av kris. På sistone har vi kunnat höra och läsa att beredskapslager för både skyddsutrustning och läkemedel i princip är icke existerande. Nu visar det att det även gäller vår mat.
I dag är Sverige självförsörjande på endast tre livsmedel. Vi producerar spannmål, morötter och socker så vi klarar oss, men inte ens potatisen skulle räcka om gränserna stängdes. Precis som med beredskapen i stort har nedmonteringen gått fort. På 1980-talet var Sverige 100 procent självförsörjande på alla viktiga baslivsmedel. Nu är siffran nere på under 50 procent, och istället importeras drygt 50 procent av allt vi äter.
Denna utveckling är inget problem när allt fungerar som det ska, men med en värld i kris, med ekonomiska svårigheter och fokus på stängda gränser, kan det utgöra en oerhörd risk. Än så länge håller leveranskedjorna för livsmedel till Sverige, men detta kan komma att ändras ju längre coronapandemin pågår.
Vi riskerar nu även få problem med den egna produktionen i fall krisen håller i sig. Redan nu går grönsaksodlingen i Sverige in i en kritisk period, och snart drar även frukt- och bärsäsongen igång. Dessa områden är traditionellt beroende av utländsk arbetskraft, som får svårt att komma hit i och med stängda gränser och ett fortsatt osäkert läge.
Lantbrukare och även Försvarsmakten har försökt att lyfta upp frågan som ett hot i händelse av kris eller krig, men det har skett i motvind. Nu blev det inte ett krig utan i stället ett virus som ställer frågan på sin spets, men resultatet är detsamma.
Therese Frisell på Livsmedelsverket tror dock att dagens snabbt uppkomna situation kan komma att leda till en förändring:
Jag tror vi kommer få en helt ny debatt kring vilken förmåga vi behöver ha för vår livsmedelsförsörjning. Men det är ju så att det är först när någon blivit överkörd som man sätter upp ett övergångsställe.
Det ser inte likadant ut hos våra grannar. Oavsett hur man räknar är skillnaden mellan Sverige och våra nordiska grannländer stor. I Danmark är siffran för självförsörjning 130 procent. Norge ligger ungefär som Sverige, men med en tredjedel så mycket åkermark. Finland har en tydlig strategi att vara självförsörjande och klarar att försörja sig själv till 80 procent. De har dessutom ett beredskapslager att kunna utnyttja under pågående kris, eftersom man, till skillnad från Sverige, aldrig avvecklade detta.
I den senaste nationella livsmedelsstrategin från 2017 finns det med ett mål om att producera mer livsmedel i Sverige, men det finns ganska lite konkret om hur det ska göras.
Nu är är det inte bara i Sverige som fokus alltmer hamnar på livsmedel under pandemiutbrottet. Enligt The Guardian varnar FN att de åtgärder som världens länder tar till för att skydda sig mot smittspridning kan orsaka matbrist på flera håll i världen. Hoten ligger i dels protektionistiska åtgärder såsom stoppad export och höjda tullar, men också i att många fältarbetare som normalt distribuerar mat nu har fullt upp med att bistå i viruskrisen.
Kriser avslöjar ofta brister i system, vilket kan ge en försmak av vad klimatkrisen skulle kunna innebära. Förhoppningsvis tar länder lärdom av denna prövning och säkerställer lösningar när denna kris dragit förbi. Klimatkrisen kommer vi nämligen att ha med oss även framåt.
SMB kämpar för en hållbar framtid. Sedan starten 2010 har vår ideella redaktion drivit miljödebatten framåt genom nyhetsbevakning och granskningar. Nu vill vi utveckla vårt arbete – och vi hoppas att du vill hjälpa oss.
Stötta vårt arbete genom att swisha en slant till
