Sveriges Radio får ett rejält sparbeting på 250 miljoner kronor i 2024 års budget. En av effekterna är att SR:s första globala klimatkorrespondent, Marie-Louise Kristola, får sluta.
Det var år 2020 som Sveriges Radio bestämde sig för att satsa på utrikesbevakningen genom att ta ett lokalt grepp på globala frågor. Marie-Louise Kristola fick tjänsten som Sveriges första globala klimatkorrespondent.
Själv kommenterade hon då sin nya tjänst med att beskriva hur viktigt det var att få förtroende att rapportera om en så viktig fråga för lyssnarna. Marie-Louise Kristola hade tidigare varit programledare för Vetenskapsradions miljöprogram Klotet i tio år. År 2020 gav hon sig ut på fältet igen för att träffa och lyssna på människor som märker av klimatförändringar i sin egen vardag med ambitionen att också skildra både vinnare och förlorare i klimatomställningens spår.
Sorgen när naturen går förlorad
Marie Louise Kristola har förmedlat människors upplevelse av klimatförändringar och klimatomställningen, globalt och även i Sverige. Senast häromdagen lärde hon oss ett nytt ord: solastalgi, den psykiska smärtan att vara kvar på en plats där omgivningen och naturen gått förlorad. Ett exempel på lokalt reportage är från översvämningarnas Sverige. Så här löd hennes beskrivning:
De två första gångerna huset fylldes med meterhögt, smutsigt vatten ville tonårsbarnen tillbaka till varje pris. Men efter den tredje gången på två månader, då föräldrarnas rädsla och förtvivlan inte längre gick att dölja, förstod alla. Ett mysigt hem, en gård med grönsaksland och klätterträd intill en liten å – som gjort för äventyr – var för alltid borta. Ingen har skadats, även om pappa Vincent drömmer mardrömmar varje natt om vatten som forsar in i sovrummet, så är familjen intakt. Men naturen och omgivningarna är för alltid borta. Sorgen, förtvivlan och saknaden efter det som gått förlorat har nu ett namn – solastalgi.
Utöver att skildra människors vardag har Marie-Louise Kristola även gett lyssnarna perspektiv som inte kommer fram i det hetsiga nyhetsflödet. Ett sådant är temat: Låt naturen spela hjälte och inte offer. För lyssnarna berättar hon om hur biologer, arkitekter, ingenjörer och designers samarbetar och försöker efterlikna naturens bästa lösningar för att lösa vår tids utmaningar.
Är klimatanpassningen en fälla?
Ett av många citat som beskriver de viktiga perspektiv som lyfts fram av klimatkorrespondenten är utrikeskrönikan från 8 juni 2023:
Nu kan vi, med professor Johan Rockströms ord ”stoppa huvudet i den artificiella snön, där de rikas anpassning accelererar klimatförändring”. Utan dagens klimatanpassning – skulle vi göra mer för att stoppa uppvärmningen då?
Marie-Louse Kristola har presenterat djupare analyser och reportage långt ifrån ensidig Sverige-fokuserad teknikoptimism utan reflektion om klimatkrisens och klimatomställningens globala effekter. Tjänsten som global klimatkorrespondent kommer att vara saknad.
SMB kämpar för en hållbar framtid. Sedan starten 2010 har vår ideella redaktion drivit miljödebatten framåt genom nyhetsbevakning och granskningar. Nu vill vi utveckla vårt arbete – och vi hoppas att du vill hjälpa oss.
Stötta vårt arbete genom att swisha en slant till
