Tankesmedjan som fördröjer Sveriges klimatomställning

Svenskt Näringslivs tankesmedja Timbro är en av landets mäktigaste politiska institutioner. Vilket inflytande över klimat- och miljöpolitiken har Timbro egentligen? Och vilka intressen ligger bakom? I en ny artikelserie granskar SMB ett snårigt nätverk med kopplingar till fossilindustrin, media och politikens korridorer.  

---

Läs övriga delar av SMB:s granskning av landets största tankesmedja.
Andra delen: Timbro, Bryssel och klimatet
Tredje delen: Svenskt Näringslivs inflytande i media – vilseleder om klimatet
Fjärde delen: Svenskt Näringslivs kamp mot miljörörelsen: en historisk genomgång

---

Tankesmedjor är ett vanligt inslag i den politiska världen. Deras syfte är att påverka opinionen hos beslutsfattare och allmänhet genom idédebatt, studier och lobbying. Tankesmedjorna verkar som frontorganisationer för de intressen som ligger bakom, och finansieringen är ofta dold. I Sverige har tankesmedjor, likt svenska partier, ingen skyldighet att redovisa varifrån de får sin finansiering.

Svenskt Näringsliv är en nyckelspelare bakom framväxten av tankesmedjor i Sverige. De representerar branschorganisationer som exempelvis Svensk Betong, Skogsindustrierna och Sveriges Bergmaterialindustri. Deras löfte till medlemsföretagen lyder:

Vår påverkan gör skillnad för alla företag, oavsett storlek och bransch.
Vi påverkar beslutsfattare och politiker över hela landet och på alla nivåer.
Vi ger också det svenska näringslivet en röst inom EU.

Under åren har Svenskt Näringsliv bildat ett stort nätverk av tankesmedjor, memekonton, och andra organisationer som sysslar med opinionsbildning. Flaggskeppet är tankesmedjan Timbro, som sedan 70-talet varit avgörande för spridningen av marknadsliberala idéer i Sverige. De är totalt överlägsna när tankesmedjorna slåss om utrymme i samhällsdebatten.

Sedan starten har Svenskt Näringsliv lagt mer än en halv miljard kronor på Timbros verksamhet. Med sådant kapital i ryggen är det inte konstigt att tankesmedjan har stort inflytande över det offentliga samtalet – även när det gäller klimat och miljö.

Timbros miljöpolitik: Sänkta ambitioner

Timbro förespråkar marknadslösningar och minskad statlig inblandning i miljöpolitiken. De vill se lösare miljöskyddslagar och färre regleringar för företag och industrier.

De senaste åren har Timbro ökat sitt fokus på klimatrelaterad politik, bland annat genom den nystartade utbildningen Klimatliberalerna där studenter får lära sig om marknadsliberal klimatpolitik.

I en intervju med Supermiljöbloggen berättar Ellen Gustafsson, miljö- och klimatansvarig på Timbro, om tankesmedjans inflytande över svensk klimatpolitik.

Jag skulle säga att vi är en viktig borgerlig röst i den här frågan, eftersom det länge varit ett område där borgerligheten inte tagit för sig som man borde.

I tankesmedjans valmanifest inför valet 2022 finns förslag om att utöka trängselskatten, upphöra med fossilsubventioner till jordbruket och slopa bidragen till kommunala flygplatser. Men majoriteten av förslagen har tveksamma följder för utsläpp och natur.

Under rubriken “Klimat och miljö” listas åtta åtgärder, däribland avskaffning av Klimatklivet, skrotade miljöskatter och satsningar på utsläppsminskningar utomlands istället för nationellt. Timbro vill också banta ner miljölagstiftningen och helt avskaffa miljöbalkens stoppregel, som idag ger regeringen möjlighet att säga nej till verksamheter som äventyrar liv och hälsa. Därtill vill man sänka skatten på el så mycket det bara går. Inga av förslagen handlar om hur värdefull natur ska kunna skyddas.

Klimatpolitiska rådet är tydliga med att det behövs väldigt stora offentliga satsningar de närmaste åren för att ha någon chans att klara klimatmålen. Hur ser Timbro på det?

Jag tycker helt enkelt att det finns ett problem när staten ska ta ett så stort finansiellt ansvar. Det kan bli dyrt och riskerar också att bli fel i själva omställningen, säger Gustafsson. 

När det gäller energipolitiken vill tankesmedjan satsa på kärnkraft och slopa subventioner till energislag. Enligt Gustafsson finns det för många politiska hinder för utökad elproduktion.

Ett problem som kritiker pekat ut är att många av era förslag – till exempel utbyggnad av kärnkraft och stora internationella satsninga – tar väldigt lång tid att förverkliga. Vad säger du om det?

Det tar inte så lång tid att bygga kärnkraft, det kan ta sju år. Och det ska också jämföras med att det kan ta tio-tolv år att bygga nya vindkraftverk på grund av de långa tillståndsprocesserna man har idag.

När SMB rådfrågar Stockholms stads miljöförvaltning säger de att jämförelsen inte stämmer. Det är väl känt att kostnaden sjunker och hastigheten ökar i utbyggnaden av vind- och solkraft. Samtidigt är det väldigt hypotetiskt att prata om tidsramar för ny kärnkraft i Sverige, enligt handläggare på Strålsäkerhetsmyndigheten som SMB pratat med.

Timbro får också mothugg av Mikael Karlsson, klimat- och miljöforskare på Uppsala universitet:

Som så ofta annars i miljöfrågor rör sig Timbro i spannet mellan okunnigt och fånigt. En snäll tolkning är att det nu rör sig om det senare. Det håller inte att plocka siffror selektivt i syfte att prisa det ena och risa det andra. I det som kallas verkligheten susar vindkraften allt billigare och snabbare in, medan kärnkraftens livsfarliga rester så sakteliga färdas mot en dyr begravning i urberget.

Utöver kärnkraft vill Timbro även se fler satsningar på marknadsincitament utomlands.

Sverige borde göra mer för att fler länder ska sätta ett pris på koldioxid, det är ju den lösningen som nationalekonomer pekar ut som det absolut mest effektiva sättet att minska utsläppen och där ligger vi i Sverige i framkant. Vi har har en hög koldioxidskatt och vi ingår i EU:s utsläppshandelsystem. Det här är jätteviktiga styrmedel. Men det är fortfarande bara en femtedel av de globala utsläppen som har ett pris. Och därför tycker vi att Sverige borde göra mer för att sätta press på andra länder att sänka sina egna utsläpp, säger Gustafsson.

Samtidigt går flera organisationer och aktörer med kopplingar till Timbro fossilindustrins ärenden. Just fossilindustrin är erkänt skickliga lobbyister, och har genom omfattande desinformationskampanjer format klimatdebatten ända sedan 50-talet.

I USA har detta haft en enorm påverkan på policy, och än idag är landets klimatpolitik tydligt influerad av fossilindustrin. Bara under åren 2017-2018 spenderade fossilindustrin 359 miljoner dollar på att påverka amerikansk politik, samma siffra för förnybar energi var under samma period 26 miljoner dollar.

IEA och Atlas Network – jobbar åt Exxon och Koch

Timbro har kopplingar till många internationella institut och nätverk, varav flera finansieras av fossilbolag. Timbro tillhör Epicenter, ett större nätverk bestående av nio europeiska tankesmedjor,  som 2016 leddes av Gustav Blix, tidigare riksdagsledamot för Moderaterna. Flera Timbroanställda är listade som medarbetare på Epicenters hemsida.

Epicenter är i sin tur startat och finansierat av Institute of Economic Affairs (IEA), som grundats av Antony Fisher, en inflytelserik aktör bakom många av världens största libertarianska tankesmedjor. 

Senare blev Fischer även medgrundare till Atlas Network, ett paraplynätverk bestående av över 500 tankesmedjor världen över, inklusive Timbro. Atlas Network har även sin egen akademi där framtida talanger formas. Atlas Network har haft en enorm påverkan på global policy – med inflytande i över 100 länder på sex kontinenter. 

Ellen Gustafsson säger att de för närvarande inte har något samarbete med internationella aktörer inom hennes programområde.

Det är klart att det hade varit roligt att se hur andra organisationer som i grund och botten delar åsikter eller ideologisk utgångspunkt med Timbro jobbar på just det här området. Men vi har hindrats av pandemin. Jag hade tyckt det varit jätteroligt att – när gränser öppnas upp – till exempel kunna åka till USA eller Storbritannien och diskutera med andra liberala miljövänner kring de här frågorna.

Likt Timbro redovisar varken Atlas Network eller IEA sina donationer öppet. Det har dock visats att både IEA och Atlas Network mottagit enorma donationer från både tobaksbolag och fossilindustrin, med givare som Exxon Mobile, Shell, BP, och Koch-bröderna.

På frågan om Gustafssons syn på faktumet att Timbros partners finansieras av fossilindustrin återkommer hon till att just hennes programområde inte har några aktiva samarbeten och svarar följande:

Om man tycker att man kan utföra sitt arbete och vara självständig, säga det man själv tycker och tänker, oberoende av finansiering så är det ju inga problem. Men i grund och botten så tycker jag att om de finansieras med fossila verksamheter och de tycker att de kan utföra sitt arbete på ett bra sätt ändå så får det stå för dem. Jag kan inte riktigt uttala mig om hur andra organisationer finansieras.

Koch och George Mason University

David och Charles Koch är några av de mest prominenta profilerna inom den globala klimatförnekarindustrin. De har spenderat hundratals miljoner dollar på att finansiera forskning och organisationer med målet att ifrågasätta klimatförändringar och fördröja klimatåtgärder.

Bland organisationerna finns Cato Institute, där före detta Timbro-anställde Johan Norberg är hedersledamot, samt ett flertal universitet där Koch-bröderna köpt inflytande i form av donationer. George Mason University och de tillhörande institutionerna Mercatus Center och Institute for Humane Studies (IHS) är bland de största mottagarna. Finansiering har genom dessa lärosäten dessutom gått till nyckelpersoner inom den amerikanska vit-maktrörelsen.

Timbro har samarbetat med både Mercatus Center och IHS, bland annat genom att arrangera gästföreläsningar och publicera artiklar skrivna av anställda vid institutionerna. Timbro har även delat ut stipendier till studenter för att närvara vid IHS utbildningar i USA. Bland stipendiaterna finns Alice Teodorescu och Lydia Wålsten, som båda är verksamma som samhällsdebattörer och ledarskribenter.

Forskning med bakomliggande motiv

Timbro refererar ofta till artiklar och rapporter skrivna av institut och organisationer kopplade till Svenskt Näringsliv, Atlas Network och IEA. Atlas Network har även delfinansierat forskning utförd i Timbros regi.

Svenskt Näringslivs eget forskningsinstitut Ratio – som har starka band till Timbro – har delat ut stipendium för studier på George Mason University. Flera av Ratios forskare har varit verksamma vid George Mason och Oxford Institute for Energy Studies, som i sin tur mottagit donationer från ExxonMobil. 

Just forskningsfinansiering och utveckling av egna studier är viktiga delar i tankesmedjornas opinionsarbete. Studier utförda av och för tankesmedjor behöver varken vara falska eller missvisande, men målet bakom är att försvara ideologin och gynna särintressen.

Adrienne Sörbom är professor på Södertörns högskola och har studerat politikens organisering i tankesmedjor, både i Sverige och internationellt. I en intervju med SMB beskriver hon tankesmedjors arbetssätt.

[Tankesmedjorna] skapar kunskapen för att underbygga deras argument. Ibland kallar de det för vetenskap. De använder den vetenskapliga världen och universitetens sätt att jobba på. Men ofta är det en ganska svag form av vetenskap, säger Sörbom.

Medarbetare med förnekartendenser 

Timbro har en historia av medarbetare som betvivlar allvaret i klimatförändringarna. Krönikörer och ledarskribenter har beskrivit klimatalarmismen som ett större hot än klimatförändringarna, att klimatsatsningar främst borde ske utomlands, och att Parisavtalet är för dyrt. 

Timbros rådgivare Janerik Larsson har hänvisat till Klimatupplysningen – Sveriges största organiserade nätverk av klimatförnekare – med orden ”Klimatpanelens rapport är ett ovetenskapligt hafsverk” angående IPCCs senaste klimatrapport. En av ledamöterna i Klimatupplysningens styrelse, Ingemar Nordin, har gett ut ett flertal böcker på Timbros förlag.

Forskning visar hur aktörer med intresse för att bibehålla fossilsamhället börjat byta strategi. Istället för att sprida ren klimatförnekelse fokuserar deras budskap numera på att varna för “klimatalarmism” samt kritisera förnybar energi och klimatpolitikens kostnader.

Ser du några likheter mellan detta och Timbros agenda?

Absolut inte. Det är ju skillnad på att vara klimatförnekare, det är väldigt få i Sverige idag som är klimatförnekare, och att kritisera dålig klimatpolitik. Att människan påverkar klimatet är inte ens en aktuell konflikt idag, säger Ellen Gustafsson, miljö- och klimatansvarig på Timbro. 

Du säger nu att klimatförnekande inte är en grej i Sverige. Ni har flera anställda och profiler kopplade till er som hänvisar till kända klimatförnekare, kallar IPCC för opålitliga och säger att “klimatalarmismen är ett större hot än klimatförändringar”. Hur påverkar det er trovärdighet?

Jag vet inte vilka det är du pratar om. Jag är den som är ansvarig för Timbros klimat- och miljöområde, jag hänvisar frekvent till IPCC. Jag startade upp det här klimatområdet för att jag tycker att klimatet är viktigt och Timbro gjorde den här satsningen på klimat för att vi tycker att klimat- och miljöfrågor är viktiga. Men jag utgår från att folk helt enkelt lyssnar på det som mitt programområde producerar på de här frågorna och den policy vi tar fram.

Flera krönikörer och medarbetare på Timbro jobbar även på uppdrag av PR-byråer och branschorganisationer som representerar bolag från fossil- och kärnkraftsindustrin. Gustafsson menar att inte heller detta har någon påverkan på Timbros trovärdighet i frågor om miljö och klimat.

Många frågetecken om Timbros agenda 

Med mer eller mindre dolda kopplingar i ett utbrett nät av tankesmedjor, utbildningar och lobbygrupper ingår Timbro i ett större sammanhang med stor möjlighet att påverka miljö- och klimatpolitiken, såväl i Sverige som utomlands. Det är oroande att Sveriges största tankesmedja har så starka kopplingar till fossilsponsrade verksamheter som dokumenterat fördröjer klimatomställningen. Men exakt hur det påverkar Timbros opinionsbildning är svårt att säkerställa.

Adrienne Sörbom, professor vid Södertörns högskola, säger att det i allmänhet finns svårigheter när det kommer till transparens hos tankesmedjor, såväl till vänster som till höger.

Om man tittar på de globala tankesmedjorna så ser man hur de hela tiden – även i det mest offentliga – jobbar med olika typer av mer eller mindre icke-transparenta signaler. Det finns ofta aspekter som det inte är meningen att vi ska känna till, för då skulle tankesmedjorna inte kunna verka.

Timbro uppger att de inte får finansiering av varken George Mason University, Atlas Network eller IEA. Ellen Gustafsson säger själv att hon inte låter sig påverkas av enskilda branscher.

Timbro genomför ju det arbete vi gör på basis av att vi tror på en fri marknad, ett fritt näringsliv, fria människor, fritt kapital och så vidare. Det är ingen som berättat för mig vad jag ska tycka och säga. Jag tror på en fri marknad för att det i grund och botten är vad jag tror på rent ideologiskt, inte för att ett enskilt företag skulle gynnas av det. 

---

Läs övriga delar av SMB:s granskning av landets största tankesmedja.
Andra delen: Timbro, Bryssel och klimatet
Tredje delen: Svenskt Näringslivs inflytande i media – vilseleder om klimatet
Fjärde delen: Svenskt Näringslivs kamp mot miljörörelsen: en historisk genomgång