Ett nytt berg av snabbmodekläder har upptäckts i Chiles Atacamaöknen, rapporterar nyhetsbyrån Agence France-Presse (AFP). Det är bara ett i raden av nya textilberg orsakad av en växande klädkonsumtion och oansvarig avfallsexport.
Som SMB tidigare rapporterat har svenskarnas konsumtion av ny textil har stigit med över 40 procent de senaste fyra åren . Enligt Naturskyddsföreningen köper varje person i Sverige 13 kilo textilier per år, varav det mesta är kläder och hemtextil. Störst miljöpåverkan har ett klädesplagg vid produktionen, exempelvis sker 80 procent av koldioxidutsläppen i producentledet.
Samtidigt visar statistik att ett genomsnittsplagg i Sverige har ett kort liv, faktiskt i genomsnitt bara 2,2 år, innan det blir avfall. Större delen av det textila avfallet sorteras som brännbart, vilket bidrar till ökade koldioxidutsläpp. Enligt Naturvårdsverket leder svenskarnas textilkonsumtion till hela fyra miljoner ton koldioxidutsläpp per år. Det kan likställas med utsläppen från att köra bil runt jorden 850 000 gånger.
Sedan hamnar en hel del textilfibrer i haven. Naturskyddsföreningen uppskattar att hundratusentals textilfibrer har bidragit till 1,4 miljoner biljoner plastfibrer i havet. Och då är det ändå inte den mest häpnadsväckande konsekvensen av västvärldens överkonsumtion av kläder och andra textilier.
Återanvändning och materialåtervinning
Det som världen just nu häpnas över kan relateras till den mindre mängden av det totala textilavfallet som materialåtervinns eller återanvänds. Textilavfallet som materialåtervinns blir ofta råmaterial till nya produkter som kompositmaterial, isolering och fyllning. Det som återanvänds går typiskt in på andrahandsmarknaden, exempelvis till second handaffärer.
Hur stor andel textila kläder som hamnar på andrahandsmarknaden finns det ingen säkerställd statistik kring, men det är en marknad som blivit allt populärare. Att handla kläder och andra textilier second hand är betydligt bättre ur miljösynpunkt än att handla nyproducerade kläder eftersom begagnade kläder är ungefär 200 gånger mindre klimatskadliga än nyproducerade kläder.
Baksidan av andrahandsmarknaden
Dock är andrahandsmarknaden för textilier problematisk eftersom stora mängder som lämnas för återanvändning, aldrig återanvänds. Istället hamnar stora mängder kläder och andra textilier på deponi. Om man nu kan kalla spontant framväxande textilberg för deponier, kanske är det mer simpla ordet ”avdumpningsplats” mer passande.
SMB har tidigare rapporterat om textila sopberg i Ghana och nyligen upptäcktes ett nytt textilt sopberg i chilenska Atacamaöknen. Enligt satellitbilder uppskattas sopberget i Chile ha samlat minst 39 000 ton kläder.
Klädavfallet i Chile – del av den globala avfallsexporten
Klädavfallet är en del av en global avfallsexport från väst. Från länder där mest kläder konsumeras, till andra delar av världen där man ofta varken har råd att säga nej till avfall, eller har lämpliga avfallsanläggningar ur miljö- och hälsosynpunkt. Här ser textil ut att ha liknande exportmönster som exempelvis plast som exporteras till Polen och Turkiet, farligt avfall som smugglas från Sverige till andra delar av världen och gamla bilar som dumpas i utvecklingsländer.
Avsaknaden av lämpliga avfallsanläggningar märks tydligt när det kommer till textilavfallet. Enligt Business Insider kan textilavfallet som skickas till Chile inte skickas till kommunala soptippar eftersom det inte är biologiskt nedbrytbart och ofta innehåller kemiska produkter. Istället växer de mer spontana textildeponierna likt gigantiska textilberg.
Lösningar behövs – och ansvar tas
Västvärldens överkonsumtion kan konstateras ha resulterat i allvarliga miljöproblem. Till dessa hör avfallsexporten till fattiga länder som saknar kraft att säga nej, eller i många fall tillräckliga medel att ordna bra avfallssystem ur miljö- och hälsosynpunkt.
Lösningar behöver utforskas mer, samt framförallt implementeras, för att minska denna växande miljöpåverkan, på en global skala. Och i den bästa av världar börjar väst, både producenter och konsumenter, ta ansvar för sitt eget avfall.
SMB kämpar för en hållbar framtid. Sedan starten 2010 har vår ideella redaktion drivit miljödebatten framåt genom nyhetsbevakning och granskningar. Nu vill vi utveckla vårt arbete – och vi hoppas att du vill hjälpa oss.
Stötta vårt arbete genom att swisha en slant till
