Tredubblad användning av tillväxtreglerande bekämpningsmedel

De omdiskuterade så kallade stråförkortarna har nästan tredubblats i svensk spannmålsodling på fem år. Det visar nyligen publicerade statistik från SCB om användningen av växtskyddsmedel i Sverige.

Totalt användes 727 ton verksamma ämnen i växtskyddsmedel till åkergrödor under 2021. Det är på ungefär samma nivåer som 2017, då den senaste undersökningen genomfördes.

Det som däremot sticker ut är skillnaden i användningen av tillväxtreglerande medel. Den användningen har på fem år ökat från 13 ton till 35 ton. Medlen sprutas i spannmålsodling för att undvika liggsäd, det vill säga att spannmålet lägger sig ner när strået knäcks eller rötterna ger vika vid kraftiga regn och hårda vindar. 

Användningen av stråförkortare har länge varit en het fråga. Under lång tid var medel för tillväxtreglering endast tillåten i odling av råg, men efter en harmoniserad EU-lagstiftning är de nu också godkända i odling av vete, korn och havre. I samband med att Kemikalieinspektionen år 2011 gav ett första godkännande för utökad användning skrev myndigheten att ”Beslutet kan beskrivas som en historisk trendförändring bort från en svensk förebyggande kemikaliepolitik”. 

Användningen av stråförkortningsmedel går inte i riktning mot hållbar användning av växtskydd som den anges i Jordbruksverkets nuvarande handlingsplan, mål 5. Enligt målet ska hållbara odlingssystem utvecklas genom alternativa metoder och sortval. En utveckling av stråstarkare spannmålssorter skulle också enligt Kemikalieinspektionens Mats Allemyr varit att föredra. Motstående intressen finns i den nationella livsmedelstrategin där ”moderna växtskydd” anses kunna bidra till ökad livsmedelsproduktion.

2018 gjorde Testfakta en undersökning av bekämpningsmedelsrester i bröd och frukostflingor. Nio av elva produkter innehöll stråförkortare, alla uppmätta halter var under gränsvärdena för livsmedel.